Vad då lyfter? Jo, med deltagande i "Läslyftet" och med "Matematiklyftet" i bagaget blir det dubbelt upp! De kunskaper och erfarenheter som Matematiklyftet gett samt erövrande av nya kunskaper och erfarenheter i kollegiet inger förhoppningen att hela Ulrikaskolan lyfter.
Som vikarierande handledare, fram till vecka 44, i "Läslyftet" och som klassföreståndare i ny klass, årskurs 1, med genomförande av det obligatoriska bedömningsstödet i matematik och svenska blir det en hektisk, men också inspirerande och spännande tid framöver.
Modellen, som Matematik- och Läslyftet erbjuder, med teori och praktik varvat i ett kollegialt lärande, är vetenskapligt belagd som mest effektiva kompetensutvecklingen. Om den pågår minst ett år ger den mest effekt i undervisningen, enligt viss forskning krävs dock minst två år.
De didaktiska frågorna: Varför, Vad, Hur, När och Vem/Vilka är grundläggande. Vi bör ständigt ha dem i bakhuvudet och kunna argumentera för våra val oavsett ämne och lektion. Dessa är, precis som i Matematiklyftet, tongivande i Läslyftet.
På första mötet i "Läslyftet" med kollegor i F-3 framkom följande förväntningar, vilket blir spännande att se om de infrias:
- Kollegialt lärande, där vi utmanas med nya perspektiv. Bli inspirerad
- Gemenskaplig kommunikation. Hur får man med sig alla elever? Att utveckla förmågan att ställa öppna frågor, jämföra bilder/text med nyckelord och meningar.
- Att lära sig olika modeller som inspirerar till läsglädje och ökad läsförståelse i en parallell process, både lärare och elever.
- Att väva in Läsfixarna!
- Att delge lyckade och mindre lyckade lektioner samt att bli bättre på uppföljning.
- Att utveckla undervisningen systematiskt, exempelvis genom Learning Study.
Det blir intressant att koppla tillbaka till förväntningar och personliga mål i slutet.
· Det obligatoriska bedömningsstödet i matematik - hinder eller möjlighet att utveckla undervisningen?
I det obligatoriska bedömningsstödet i matematik, som genomförs i ett individuellt samtal, är utgångspunkten uppgifter på medelnivå. Klarar eleven dessa, går man vidare till en mer avancerad nivå. Visar eleven svårigheter går man ner på en enklare nivå.
Efter att ha genomfört enskilda bedömningssamtal med 10 elever av de 24 klarar de allra flesta den högre nivån på de olika uppgifterna. Mycket positivt! Nu gäller det att ge dem utmaningar, så de lyfter.
Vad tyder det på? Har förskolan och förskoleklassen arbetat så bra med detta just här?
Ser det likadant ut i övriga skolor i landet? Hör av er och delge era erfarenheter!
Med tanke på syftet att identifiera elever med vanliga missuppfattningar, svårigheter med
begrepp och elever som behöver utmaningar tar det onödigt mycket tid, 20-30 minuter. En
annan aspekt är att om medelnivån varit högre hade det inte tagit så mycket tid.
Man måste kritiskt fundera över om det ger så mycket mer i förhållande till vad tiden tas
i från. Kan en medveten, diagnostisk och kommunikativ undervisning ge samma besked?
Hur tänker regeringen och Skolverket att vi ska lyfta svenska elevers resultat i matematik om vi har så låga förväntningar?
I ett internationellt perspektiv är det vanligt förekommande att elever vid 5 års ålder kan de mest grundläggande principerna och tabellerna!
Paradoxalt påtalas vikten av höga förväntningar på eleverna, så att de lyfter!
