Oavsett vilket ämne vi undervisar i är språket nyckeln till framgång. De fem förmågorna bygger på att eleverna ska kunna kommunicera sina tankar. Många ord och begrepp är ämnesspecifika och ligger till grund för att lyckas.
Om man inte har klart för sig begreppen blir det omöjligt att förklara, resonera, argumentera o.s.v. Därför behöver vi ge eleverna rika möjligheter till att öva på begrepp och att uttrycka sig både muntligt och skriftligt.
Sambandet mellan den tidiga språkutvecklingen och läsförståelse
Ordförråds- och språkutvecklingen i förskoleåldern har starka samband med läsförståelseförmågan högt upp i årskurserna.Apropå tidiga insatser - Hur kommuniceras detta på BVC och förskolan?
Hur kan vi i skolan arbeta för att kompensera?
Läsning och skrivning - två sidor av samma mynt.
Läsning och skrivning kan ses som två sidor av samma mynt. Läslogg och loggbok är något som framhävs i "Läslyftet", där för övrigt Vygotskiljs teori genomsyrar förhållningssättet på samma sätt som i Matematiklyftet.Den demokratiska aspekten att alla får chansen att kommunicera genom att skriva, är tilltalande då alla elever inte är starka i den muntliga förmågan och att de får tid att tänka och förbereda sig. Detta har fått mig att reflektera över fördelningen mellan att tala, läsa och skriva.
I Läslyftets F-3 grupp synliggörs progressionen i bland annat skrivandet. Loggbok kan givetvis användas inom alla ämnen.
Tydlighet i förväntan av hur de entreprenöriella kompetenserna visar sig
Som ytterligare en framgångsfaktor ser jag de entreprenöriella kompetenserna som också bör uppmärksammas och vävas in på lektionerna.Att börja lektionen med varför vi ska lära oss det aktuella och vad lektionsmålet är rent ämnesmässigt, är det bra att exempelvis välja ut tre entreprenöriella kompetenser, som jag uttryckligen vill ska visa sig. Då vet eleverna vad jag förväntar mig. Tillsammans med eleverna diskuteras hur de exempelvis kan visa självtillit, kommunicera och kreativitet på en matematiklektion.
I slutet på lektionen återkopplas det ämnesspecifika målet samt de utvalda entreprenöriella kompetenserna.
Vikten av hur vi organiserar för att främja förmågor och kompetenser
Genom arbete i tankepar utvecklas vars och ens ansvar men också möjligheter att få sätta ord på hur de har utvecklat den aktuella matematiska förmågan i fråga och de entreprenöriella kompetenserna.Slutligen får några, genom dragning av namnlapp, återge för hela klassen. Oftast kommer många olika aspekter fram så som Dysthe skriver om i "Det flerstämmiga klassrummet" och som bygger på Vygotskijs sociokulturella teori. Precis som med allt annat utvecklas elevernas kommunikationsförmåga och självkännedom om de ges möjligheter till att öva detta regelbundet.
Självkritisk reflektion
Det vilar ett stort ansvar på mig som lärare. Jag ställer mig ofta frågan om jag ger eleverna optimala möjligheter att utveckla sina kommunikativa förmågor och jag kommer alltid fram till: Nej, det finns mycket kvar att utveckla.Det är väl livets och yrkets stora gåta, som gör det spännande och intressant.
Följdfrågan blir då: Vad behöver utvecklas och hur? Läslyftet och det kollegiala lärandet väcker frågor men också möjligheter till svar. Tillsammans kan vi så mycket bättre!
Dysthe, O. (1995) Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
