Hög tid att anmäla till Kängurutävlingen

                 

                              

Kängurun - Matematikens Hopp är en internationell matematiktävling med inriktning på alla elever, det är alltså inte en elittävling. Ca 6 miljoner elever i 40 länder deltar. Kängurun - Matematikens hopp genomförs av NCM, Nationellt Centrum för Matematikutbildning.

Syftet med Kängurumatten är att stimulera intresset för matematik genom bra problem som är tänkta att väcka nyfikenhet och lust att lära matematik. 
I de yngre åren skickas inga elevresultat in, så där behöver man inte alls fokusera på tävling. Ett sätt att anordna i förskoleklass är att de får samarbeta i par. Den 12 mars är senaste datum att anmäla. Tävlingen, som i år går av stapeln den 16 mars, är en möjlighet att uppmärksamma matematikämnet. Men tävlingsdelen är endast en del av helheten. 

För närvarande finns klasserna: 

Milou för förskoleklass till åk 2
Ecolier för åk 3 - 4Benjamin för åk 5 - 7Cadet för åk 8 - 9, gymnasiets kurs 1Junior för gymnasiets kurs 2 – 3Student för gymnasiets kurs 4 – 5 

Nationellt centrum för matematik som ingår i Göteborgs universitet har mycket att erbjuda för alla skolverksamheter. Dels intressanta artiklar för egen del, dels mycket material att använda med eleverna.

För förskola och förskoleklass finns:

• praktiknära exempel på arbete med matematik i förskola/förskoleklass

• stöd för samarbetet mellan förskola/förskoleklass och hemmen

• information om aktuell matematikdidaktisk litteratur och artiklar

• "Strävorna" dels som inspiration och stöd för undervisningen och dels som kompetensutveckling.

• "Månadens problem" med tre problem av olika svårighetsgrad för olika åldrar är också något att inspireras av. 

• "Uppslaget" i Nämnaren består alltid av en praktisk lektionsidé med aktiviteter att använda i undervisningen. 

• "Kängurun" med avsikt att stimulera intresset för matematik genom bra problem för alla åldrar, från förskoleklass ända upp till sista kursen på gymnasiet. En problembank bestående av tidigare års problem med lösningar och kommentarer för undervisningen finns att ladda ner.

För grundskolan och gymnasiet finns: 

"Familjematematik – Hemmet och skolan i samverkan" ger exempel på hur samverkan kan genomföras för att föräldrar ska få en positiv bild av matematik.

http://ncm.gu.se/

http://formular.ncm.gu.se/kanguruanmalan/

Lycka till!

Infriade förväntningar och kännetecken på kollegialt lärande i Läslyftet

På Ulrikaskolan har en utvärdering gjorts efter att ha arbetat med modulen "Samtal om text". I F-3, där jag fungerar som handledare, har utvärderingen återkopplats till deltagarnas uttryckta förväntningar i introduktionen av modulen. 

Dessutom fick deltagarna värdera kännetecken på kollegialt lärande, enligt Simon Hjorts definition i fem kriterier. Utifrån värdering av de fem kriterierna ingick att värdera och identifiera vilken aspekt som bör utvecklas och ge förslag på hur. På samtliga delar var det en skala från 1-5, från inte alls till i mycket hög grad. I kortfattad form med medelvärde och något kännetecknande citat redovisas resultaten här. 

Hur har era förväntningar infriats? 

Att bli inspirerad och utmanas med nya perspektiv i ett kollegialt lärande. M: 4,5
 ”Som vår käre Vygotskij säger: Kommunikation mellan individer är grunden till lärande.” 

Att utveckla gemenskaplig kommunikation i klassrummet. M:4,5
 ”Genom att använda Sokratiska samtal och läsloggar.”

Att utveckla förmågan att ställa öppna frågor. M:4,3
  ”Fler öppna frågor, som ger mig info om elevernas tankar, som i sin tur ger grund för vidare undervisning och utmaningar. Vad, Hur, Varför, När, Vem/vilka är i huvudet som stöd för inledning på frågor. Uppsatt i klassen som stöd för att även eleverna ska lära sig.”

Att jämföra bilder/text med nyckelord och meningar. M: 4,1

   ”Utgå från utvalda ord, begrepp, meningar och bilder – fundera på vad texten handlar om.”

Att lära sig olika modeller som inspirerar till läsglädje och ökad läsförståelse. 

     M: 4,8
   ”Alla har varit bra, några har blivit favoriter.”

Att väva in Läsfixarna! M: 3,5
   ”Bra med något eleverna är bekanta med. Vi har vävt in det delvis när vi provat några lektioner i kursen.” ”Det har passat bättre i vissa modeller och lektioner”

Att delge lyckade och mindre lyckade lektioner. M:4,8
     "Alla på F-3 är härliga människor som delger både lyckade och mindre lyckade lektioner. Ingen ser det som ett personligt misslyckande.”

Att bli bättre på uppföljning. M: 3,8
    ”Vi har valt ett långt lektionspass, så vi känner att vi hinner följa och utvärdera. Ibland kan det vara tidsbrist som gör att vi inte hinner allt man tänkt sig.”

Att utveckla undervisningen systematiskt, (t.ex. Learning/Lesson Study) M: 3,9
   ”Att vara självkritisk och våga testa nya former + hålla kvar det som är bra samt ha pedagogiska samtal för tillsammans ser vi mer – är klokare.”

Ditt personliga mål. M: 4,3

    ”..målet att inspireras av ny forskning och nya modeller har till stor del infriats. Hade gärna haft mer tid att jobba och utveckla det mer.” 

 I vilken mån har det varit ett kollegialt lärande (enl.Hjorts definition)?

a. Delad bild av progression M: 4,7

b. Gemensamma lektionsplaneringar och examinationer/redovisningar M: 4,7

c. Observera varandras undervisning M: 3,9

d. Utvärdera elevernas lärande utifrån belägg  M: 3,9

e. Granska systematiskt - utarbeta förbättringar M: 3,8

Vilken/vilka aspekt(er) anser du är det viktigaste utvecklingsområdet?

• Granska systematiskt; Våga prova, utvärdera och ändra, uppföljning av lektion
• Gemensamma lektionsplaneringar 
• Utvärdera elevernas lärande utifrån belägg och utarbeta förbättringar             

 Tankar och idéer på hur?

• Prioritera tid till gemensamma planeringar i parallellen
• Planera in vilka tider som vi kan utveckla lektioner, vad vi ska granska och att vi bestämmer det i förväg
• Planera in tid för att utvärdera lektioner. Bestämma i förväg vad man ska granska
• Man kan gemensamt bestämma en aspekt man vill utveckla och utvärdera
• Delge varandra på en kvällsAPT eller samla våra arbeten t.ex. rymden,
• Exempelvis som vi har en Learning Studygrupp i matematik så kan det väl fungera runt ett område i svenska
• Att vi pedagoger berättar och lyssnar på varandra. Jag har svårt att se vad som skulle kunna bli bättre i dagsläget
• T.ex. auskultation, Learning Study, gemensamma lektionsplaneringar
• O, alla delar är viktiga. Dock tycker jag de kollegiala diskussionerna är det som är viktigast. Det är de som ger oss bilden av progessionen, lyfter våra planeringar, lyfter och utvecklar våra observationer och leder till utarbetande av förbättringar i vårt arbete
• Genom Learning study eller lesson study, som tar mindre tid. Ett annat exempel är ur Simon Hjorts bok med mycket bra konkreta tips, bl.a. Nottinghams sju steg i formativ bedömning.