Minns i november den ljuva september.... Då var samtalsgruppens första möte och nu var det redan dags för sista mötet. Gruppen har samlats tre tillfällen där vi utgått från Matematiklyftets modul om Algebra. Där har vi fokuserat på delarna om resonemang, bedömning och kommunikation. I en grupp på sex lärare som undervisar i olika årskurser var vi rörande överens om värdet av att träffas och se den "Röda tråden". Dessutom har vi erövrat nya kunskaper inom algebran och dess betydelse.
Mål: Att kollegiala möten genom teori och praktik utveckla den didaktiska
kompetensen och bedömningsförmågan inom algebra.
Redovisning av och reflektioner över lektionsuppgifter
Vid intervjuer av elever användes
öppna frågor och uppmaningar som ”Berätta”…, ”Förklara”… Ledtrådar gavs till de
yngsta eleverna p.g.a. brist av erfarenheter, för att de skulle komma vidare.
I årskurs 1-3 var de aritmetiska
talföljderna ingen utmaning, utan det var först på geometriska talföljderna som
de kritiska aspekterna synliggjordes. Att fortsätta den geometriska talföljden 1,
2, 4, samt beskriva ökningen visade eleverna skiftande förmåga i. Eleverna
visade några olika kreativa lösningar i att fortsätta talföljder. Glädjande var
också att de över förväntan, kunde förklara dem.
Sammanfattningsvis såg vi en
tydlig progression i att använda matematiska begrepp, men också i
resonemangsförmåga. Svårigheten för oss var
att bedöma utifrån tre kvalitativa nivåerna som fanns i ett protokoll. Var går
gränserna från en nivå till an annan?
I årskurs 5 kändes det angeläget
att ta upp likhetstecknets innebörd. Inspiration väcktes genom läsning av
texterna i del 7, där det fanns goda exempel. Med exempel på kritiska aspekter,
variationsmönster och kontrastering uppmärksammades eleverna på innebörden.
Eleverna utvecklade en ökad insikt om likhetstecknet.
I årskurs 6 har Nationella Prov
varit i fokus med en muntlig uppgift i statistik och samband och förändring.
Liggande stapeldiagram och cirkeldiagram skulle tolkas och kommuniceras i
grupper om fyra. Eleverna tyckte uppgifterna var kluriga men roliga. För
läraren var det stressigt att hinna notera.
Sammanfattningsvis är det viktigt
att eleverna får utmaningar. Vi kopplar det till forskning, bl.a. Vygotskys
proximala zon! Om elever får arbeta med uppgifter som de redan kan, blir det
tråkigt.
Samtal om texterna i del 7 om kommunikation
Vi som har läst
variationsteori och genomfört Learning Study, kände igen oss i texterna
i del 7, som handlade om likhetstecknets betydelse. Där framhålls att man redan
i årskurs 1-3 bör föra in symboler för obekanta tal, som t.ex. X och inte bara
ha en tom ruta eller ett streck i öppna utsagor. Vi har enbart positiva erfarenheter,
då det väcker elevernas intresse för det är lite spännande. Det enda läromedlet som
har X är Prima, vad vi vet.
Någon som känner till något annat läromedel?
I många fall ligger alltså ansvaret
hos läraren att introducera X.
Vårt mål ar att ge elever möjlighet att förstå det algebraiska innehållet i
syfte att utveckla förmåga att följa och föra matematiska resonemang, genom att
ta vara på det okända och föra in X i t.ex. alla slags tabeller, area, omkrets
i figurer och genom problemlösning.
Filmen ”Olika sätt att se på mönster” gav följande
reflektioner
- Läraren hade en lång genomgång med ett innehåll,
där det gavs möjlighet att föra och följa resonemang.
- Det var imponerande med så aktiva elever som
visade på en mångfald olika sätt att notera och beskriva mönster.
- Lärarens betydelse är stor, så vi tror att
elevernas intresse och delaktighet påverkades av lärarens positiva och nyfikna
hållning, där hon efterlyste så många olika sätt som möjligt.
- Hon synliggjorde också för eleverna att mönstret
var detsamma oavsett om det var vågrätt eller lodrätt och ritade upp en enkel
tabell som tydliggjorde.
- Materialet i form av magnetiska cirklar på en
stor whiteboard var bra.
Reflektioner över lärandet
VAD?
- Genom att läsa texterna blir man påmind om att
ta in algebra i det vi håller på med.
- I algebramodulen har vi lärt oss att använda
tabeller för att synliggöra mönster.
- Fått insikt om betydelsen av att arbeta med
algebra redan i de yngre åren
- Likhetstecknets betydelse kändes igen. Att
vidareutveckla elevernas algebraiska förmåga genom att introducera X istället
för streck och tomma rutor blev bekräftat.
- Likhetstecknet behöver uppmärksammas då och då.
Det är så lätt att ta för givet att de kan.
- Ge eleverna tid att öva på X i alla möjliga
situationer som t.ex. bråk, tabeller m.m.
- Genomgångar får ta tid, viktigt att elever ges
möjlighet att muntligt beskriva och förklara.
- Hur ser vi på fel och missuppfattningar som
framkommer? Är det känsligt eller en källa till nya lärdomar?
- Hur skapas ett klassrumsklimat där eleverna vågar
göra fel och som tas som en utgångspunkt för lärande?
- Vad och hur gör vi för att ge de högpresterande tillräckligt
med stimulans?
HUR?
Sätten vi lärt oss på är genom
att läsa, planera, genomföra lektioner/intervjuer, göra analyser, samtala och lyssna
på varandras lektionserfarenheter och tankar.
Utvärdering
Det har varit lärorikt att ta del av varandras erfarenheter och tankar. Det hade varit önskvärt med fler tillfällen. Samtidigt har det varit tufft att hinna med
parallellt med ESIF-projektet. Vi känner dock ett behov av kompetensutveckling
inom ämnena.
Den röda tråden som framkommer är viktig. Att veta både framåt och
bakåt vad som sker i undervisningen är betydelsefull.
Varför är
det viktigt det jag gör nu?
Vad ska det leda till?
Hur
tar jag reda på elevernas historia vad gäller förmågor i en stadieövergång?
De övriga modulerna Samband och
förändring, Geometri, Sannolikhet och statistik samt Språket i matematiken skulle
också behövas gå igenom. En plan, där man betar av en viss del av innehållet i
varje modul är det förslag som framkommer.
