Motiverande insatser på jullovet ger positiva effekter i både läsning och matematik

Inför jullovet hade jag en diskussion med kollegor om vi lärare kunde stimulera läsintresset och hålla uppe läsintresset och läsförmågan. Istället för att vara rädd för föräldrakritik och backa på vår lärarprofessionalitet bör vi hitta smarta, lustfyllda utmaningar utan pekpinnar. Av erfarenhet vet vi nämligen att elever ofta backar i sin läsutveckling under loven.  

Jag menar att vi måste se till vårt kompenserande uppdrag. Oberoende av hemmens stöd i barnens läsning, kan säkert läsintresset och läsförmågan hållas uppe under lov. Om vi utan pekpinnar skapar incitament för elevers läslust och om deras ansträngningar i läsning synliggörs ger det en positiv spiral, var mitt argument. 

Att utmaningen, som var frivillig, kunde ge en sådan effekt kunde jag dock inte drömma om. Hur gick detta till?

Inför jullovet fick eleverna ett bokmärke där varje kvadratcentimeter synliggjorde 10 minuters läsning, genom att färgläggas på ett personligt designat mönster. Ett besök på skolbiblioteket med lån av bok för att ha hemma skulle underlätta och främja läsning.

Utmaningen var att, på frivillig basis, bygga vidare på sitt mönster på bokmärket varje 10-minuterspass. Utmaningen bestod i att under lovet tillsammans komma upp i ett dygns läsning, för att få en överraskning på Tjugondag Knut. Första skoldagen var vikt för att delge varandra boktips!

Diskussion innan var med fokus på: Hur många timmar är det? Hur många minuter är det? 
Hur många kvadrater måste fyllas i genomsnitt? Är det rimligt?
Eleverna i klassen kom fram till att det innebär sex rutor är en timma och om varje elev gör det så klarar klassen av utmaningen. Det var rimligt, tyckte de!

Fröknarna är två och har samma utmaning - 24 timmars läsning! Vad innebär det? 
12 timmar var eller 10 + 14, 11 + 13 m.m. "-Oj ni behöver läsa mycket mer!"

Vilket resultat detta initiativ gav! Jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att alla elever läste så mycket. Vilken läslust de ville sprida på "Boktipset" först skoldagen! 
Vilken gemenskap detta gav! Tillsammans kan vi så mycket mer och alla bidrar till det fina resultatet. 

I dagens gemensamma beräkning med ett bra matematiskt lärande tillfälle i olika räknesätt, hälften och dubbelt, tidsomvandlingar kom eleverna upp i 74 timmar! 
Vi lärare hade inte en chans! Tillsammans hade vi läst hälften så mycket - 37 timmar.

Vad överraskningen bestod i avslöjas inte här - men jag kan säga att vi såg glädjeglitter och lusten i ögonen på eleverna. Positivt var också att det gav ringar på vattnet bland föräldrar och syskon. Likaså var det glädjande att eleverna med stolthet uttryckte att de blivit bättre på att läsa svårare ord och texter och läste med bättre flyt nu.

Två av många goda verktyg ur boken "Effektiv undervisning . meningsfullt lärande"

Simon Hjort, som lärare i flera av kommunens skolor har fått förmånen att lyssna till har tillsammans med Ambjörn Furenhed skrivit en mycket bra bok. Det är nog den mest matnyttiga bok jag har läst på länge. 

Innehållet grundar sig på omfattande internationell forskning med fokus på praktiskt relevanta aspekter för lärares undervisning med olika verktyg. Idag väljer jag ut två av många verktyg ut boken, men jag lär återkomma med andra aspekter ur denna bok.Då den är lättillgänglig och hela tiden kopplar teori och praktik, skulle den vara oerhört bra att ha som en gemensam kompetensutveckling med kollegiala möten.

Dels påvisas tre enkla strategier för djupkunskap vid läsning

• ställa frågor efter läsning. Fokusera på frågor som handlar om att jämföra, analysera, fundera över implikationer och ge exempel.
• göra tankekarta, figur eller bild efter läst text. Lär eleverna att visualisera samband och fundera över förhållanden.
• redogöra för det mest väsentliga de läst utan stöd, genom att förklara för någon annan. Lär dem att undersöka vad de inte minns eller förstår och hur man kan åtgärda det.

Dels tas det utgångspunkt i variationsteorin, som är en viktig hörnsten då man genomför Learning Study. Variationsteorin är bra att ständigt ha i bakhuvudet då betydelsen av hur ett specifikt innehåll behandlas kan utgöra skillnad i elevernas möjligheter att förstå. Man bör inte variera hur som helst - då ser eleverna "inte skogen för alla träd". 

Titta på nedanstående exempel! Det visar en skillnad på elevernas möjligheter att uppfatta hur olika skiljetecken används. För att skapa optimala möjligheter för eleverna att uppfatta när man använder punkt, frågetecken respektive utropstecken är det klart lättare i det alternativet där bara formen varieras, inte innehållet.

1. Du kom hem. Kom du hem? Kom hem!

2. Bussen är sen. Är skolan slut? Stäng dörren!

På liknande sätt är det skillnad på möjlighet att uppfatta likhetstecknets betydelse. 
Då bör likhetstecknets placering variera men talen vara samma. Dessutom är möjligheten större att lära sig även talfakta och sambanden mellan räknesätten i det alternativet.

1. 5+_=8   3+_=8    8=5+_    8=3+_   8-_=5     8-_=3
     
2. 1+_=7   2+_=8    8=3+_    7=6+_   8-1=_     5-_=3 

Slutsatsen blir att som lärare bör man ha klart för sig syftet och kommunicera det med eleverna och utifrån det variera form eller innehåll - inte båda på samma gång. Så småningom när de har förstått begreppet kan man variera både innehåll och form.