Två av många goda verktyg ur boken "Effektiv undervisning . meningsfullt lärande"

Simon Hjort, som lärare i flera av kommunens skolor har fått förmånen att lyssna till har tillsammans med Ambjörn Furenhed skrivit en mycket bra bok. Det är nog den mest matnyttiga bok jag har läst på länge. 

Innehållet grundar sig på omfattande internationell forskning med fokus på praktiskt relevanta aspekter för lärares undervisning med olika verktyg. Idag väljer jag ut två av många verktyg ut boken, men jag lär återkomma med andra aspekter ur denna bok.Då den är lättillgänglig och hela tiden kopplar teori och praktik, skulle den vara oerhört bra att ha som en gemensam kompetensutveckling med kollegiala möten.

Dels påvisas tre enkla strategier för djupkunskap vid läsning

• ställa frågor efter läsning. Fokusera på frågor som handlar om att jämföra, analysera, fundera över implikationer och ge exempel.
• göra tankekarta, figur eller bild efter läst text. Lär eleverna att visualisera samband och fundera över förhållanden.
• redogöra för det mest väsentliga de läst utan stöd, genom att förklara för någon annan. Lär dem att undersöka vad de inte minns eller förstår och hur man kan åtgärda det.

Dels tas det utgångspunkt i variationsteorin, som är en viktig hörnsten då man genomför Learning Study. Variationsteorin är bra att ständigt ha i bakhuvudet då betydelsen av hur ett specifikt innehåll behandlas kan utgöra skillnad i elevernas möjligheter att förstå. Man bör inte variera hur som helst - då ser eleverna "inte skogen för alla träd". 

Titta på nedanstående exempel! Det visar en skillnad på elevernas möjligheter att uppfatta hur olika skiljetecken används. För att skapa optimala möjligheter för eleverna att uppfatta när man använder punkt, frågetecken respektive utropstecken är det klart lättare i det alternativet där bara formen varieras, inte innehållet.

1. Du kom hem. Kom du hem? Kom hem!

2. Bussen är sen. Är skolan slut? Stäng dörren!

På liknande sätt är det skillnad på möjlighet att uppfatta likhetstecknets betydelse. 
Då bör likhetstecknets placering variera men talen vara samma. Dessutom är möjligheten större att lära sig även talfakta och sambanden mellan räknesätten i det alternativet.

1. 5+_=8   3+_=8    8=5+_    8=3+_   8-_=5     8-_=3
     
2. 1+_=7   2+_=8    8=3+_    7=6+_   8-1=_     5-_=3 

Slutsatsen blir att som lärare bör man ha klart för sig syftet och kommunicera det med eleverna och utifrån det variera form eller innehåll - inte båda på samma gång. Så småningom när de har förstått begreppet kan man variera både innehåll och form.