tisdag 10 oktober 2017

Inspirerande och lärande möten i Läslyftet

Efter att ha genomfört två delar i Läslyftets modul "Från vardagsspråk till ämnesspråk" har mycket inspirerande aktiviteter/lektioner genomförts och spridits. Att delge sina egna och ta del av andras arbeten väcker nyfikenhet och lust i en positiv spiral på samma sätt som när elevers inre motivation stärks genom att de märker och får feedback på att deras ansträngningar ger resultat.

Sammanfattningsvis har värdegrund, entreprenöriella kompetenser samt kommunikations-, resonemangs- och problemlösningsförmåga framträtt. Det framgår en progression i årskursernas lektioner men även i elevernas språkliga förmåga i att tillägna sig och använda vardags- och ämnesbegrepp med allt högre abstraktion.


Utifrån klassernas aktuella arbetsområden har man med liv och lust genomfört många uppgifter som stimulerat kommunikationsförmågan. Genomgående aspekter har varit konkretisering av ord och begrepp och multimodala uttryck.

Alltifrån ett spännande och utforskande arbete med Grodägget (Spökägget) i förskoleklass och åk 1 till hur bilder på livsmedel respektive vardagsverktyg kan sorteras, kategoriseras och motiveras men också reflektera och resonera över deras ursprung har varit aktiviteter som uppmuntrat och utvecklat multimodal språklig förmåga.
I de högre årskurserna har det varit alltifrån att lägga isärklippt sammanfattad fakta i ord och bild från Pantameras film om PET-flaskan i rätt ordning, att sammanfatta filmer med text och bild och ha Sokratiska samtal om dem, att tolka sex bilder och beskriva dem med vardags- och ämnesbegrepp och försöka finna ett gemensamt överordnat begrepp t.ex. naturkatastrof till att reflektera över färgers och symbolers ursprung och betydelse i flaggor. Att dessutom ha ett föräldra- och elevmöte med aktiviteter som att tävla i multiplikation och en station där det gällde att enas om vilka och i vilken ordning punkterna i en instruerande text i slöjd skulle ske var en uppskattad aktivitet. 

Erfarenheterna är, i mångt och mycket, att i ett sammanhang använda sig mer av öppna uppgifter, för det engagerar och främjar delaktighet, lust och ansvar. Det har gett ett positivt gensvar från eleverna, vilket kanske inte är så konstigt för det främjar även självtillit och kreativitet.  

Samtidigt har man haft ett uttalat syfte och tydliga ramar. Förväntningar om hur man beter sig eller att upprätta gruppregler tillsammans med eleverna är något som utvecklar gruppsamtalen så att alla tar ansvar och bidrar. Elevernas aktivering och stöttning av varandra i samtalen har därmed varit bra. 

Vi lärare har fått ökad insikt i att vi tar mycket förgivet, att eleverna förstår vissa begrepp. Därför har vi också utvecklat strategier i att ta reda på elevernas förkunskaper om begrepp men också olika sätt att uppmärksamma eleverna på ords innebörd och på strategier i hur man kan dra slutsatser om betydelsen och hur man kan ta reda på det. 
  
Med ett enda nyckelord från var och en av lärarna i åk 1-3 sammanfattades del 2: 
Lustfyllt, nyfikenhet, engagemang, samarbete, kreativitet, motivera, gemenskap, strukturera, inspirerar, intresse och utforska. 

Jag ser med stor tillförsikt fram emot fortsatta studier och lärande möten! 

Kritiska frågor om skolans digitalisering

Digitaliseringen av skolan inte är någon quick fix och det inte finns några färdiga lösningar, menar Neil Selwyn, professor vid Monash University i Melbourne.  

Selwyn har, i en forskargrupp, sedan början av 1990-talet analyserat hur IT och digitala medier används i skolan. I somras deltog han på en konferens om skolans digitalisering som finns att läsa mer om på omvarld.blogg.skolverket.se. Han menar att skolans digitalisering behöver diskuteras ur ett kritiskt perspektiv, men det handlar inte om att vara för eller emot it och digitala  medier.


Neil Selwyn lyfter fram tio kritiska punkter som behöver belysas och diskuteras:


1. Vad menar vi egentligen när vi pratar om IT i skolan och digitalisering?


2. Hur mycket av IT i skolan handlar egentligen om lärande utifrån ett syfte? Det finns inte mycket som pekar på att elevernas lärande underlättas av tekniken, menar Selwyn. Det gäller att ställa sig frågan: I vilken grad handlar det om att eleverna lär sig något av någon utifrån ett övergripande syfte?


3. Digital teknik sägs ofta lösa problem. Vem/vilka har definierat problemen − är tekniken lösningen?


4. Förändras skolan av digital teknik eller förändrar skolan sin digitala teknik?  IT och digitala medier ses ofta som viktiga verktyg som möjliggör olika typer av förändringar i skolan. Men så enkelt är det inte. Någon enhetlig effekt om man exempelvis ger elever varsin ipad ses inte, menar Neil Selwyn.


5. Digitala tekniken är ofta förenat med ett svagt ledarskap. Ledarskapets betydelse tas sällan upp av forskningen, men det är faktiskt nyckeln till att åstadkomma något, betonar Selwyn.


6. Digitala tekniken drivs av ökande kommersiella intressen. Det ökade inflytandet av kommersiella intressen har relevanta implikationer för skolan.


7. Företag som levererar produkter och tjänster vill dra nytta av elevernas användardata i sin verksamhet. Vill vi det?


8. Digital teknik gör inte lärares arbete lättare, snarare innebär det ett svårare arbete 

9. Teknikutvecklingen ändrar förutsättningarna för hur utbildning kan bedrivas. Diskussion kring värdet av it och digitala medier i undervisning och utbildning. Vad ska förverkligas? Varför?


10. It och digitala medier är inte avgörande för att skolans verksamhet ska fungera. Det kan den göra ändå. Frågan är då - vad är avgörande?

Det gäller alltså att diskutera hur skolan hanterar och förhåller sig till den digitala samhällsutvecklingen. Vad görs idag? Vad kan göras annorlunda? Varför?

http://omvarld.blogg.skolverket.se/2017/06/28/tio-kritiska-fragor-om-skolans-digitalisering/