Hur ska Learning Study och auskultation spridas och bli ett ett levande verktyg?

Hur ska Learning Study och auskultation spridas och bli ett levande verktyg?

Förväntningar om att Learning Study utvecklar undervisningen och bidrar till såväl elevernas som lärares lärande är uttalad från verksamhetschefer, då det i många kommuner är ett inarbetat verktyg. 
På många skolor i landet används det regelbundet. Är det en styrning från ledarhåll som krävs? 
Att ge organisatoriska förutsättningar är en viktig aspekt: "Som skolledare bör man förstå att lärare som deltar i en Learning Study är en investering för framtiden". (http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.178252!/Menu/article/attachment/4b.NT-inspiration.pdf).

Learning study höjer blicken från undervisningsmetoderna till själva innehållet i undervisningen. Arbetssättet är organiserat så att flera lärare tillsammans utvecklar sin undervisning, vilket förstärker det kollegiala samtalet om undervisning – själva kärnan i läraryrket. Se gärna filmen från Sjöstadsskolan på http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/ideer-och-inspiration/learning-study-hjalper-larare-undervisa-effektivare-1.174942.

Ett annat sätt är en systematisk auskultation med ett bestämt innehållsfokus som man efteråt samtalar om och med detta som utgångspunkt förbättrar och förfinar planeringen av en andra lektion. Detta styrks i Matematiklyftet där det genomgående uttrycks att det är önskvärt att lärare auskulterar hos varandra. Detta har tyvärr inte varit praktiskt möjligt, enligt lärarna som jag har handlett. Samtidigt har lärare uttryckt önskemål om att ges möjlighet till det. På Montessoriskolan lyckades de dock auskultera hos varandra, vilket gav en ökad medvetenhet.
I Matematiklyftets uppmärksammas begrepp som används inom Learning Study - särskilt i modulen om Algebra - men så är Matematiklyftet också baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. 

En grupp lärare på Ulrikaskolan planerar en Learning Study i likhetstecknets betydelse, en insats som vi hoppas ska utveckla elevers förmåga i att automatisera additions- och subtraktionstabellerna. 


I syfte att skapa intresse har jag presenterat den Learning Study om bråk, som jag genomförde tillsammans med några kollegor, för lärare i Timmele, Dalum och Blidsberg. 
Detta har jag även gjort för lärargruppen F-3 i Hökerum inom Matematiklyftet i samband med del 7 och 8 som behandlade bråk. 
Fantastiskt roligt att lärarna där direkt tog tillvara vissa delar av Learning Study. De genomförde förtester som ett nuläge för att ta reda på elevernas förkunskaper. Detta blev utgångspunkten för planering och genomförande av flera varierande lektioner med en ökad progression. Slutligen gjordes eftertest, några ska genomföra det i januari. För att verkligen synliggöra lärandet visas förtest och eftertest för eleverna, därmed en insats i formativ bedömning. 
"Det har varit mycket intressant att genomföra fördiagnoser innan ett arbetsområde i Fsk. Jag var inte helt säker på om det skulle gå med så små barn, men det gick ju strålande! Så spännande!"
Det är så viktigt att ha de här kollegiala mötena, där lärarna delger varandra såväl i teori och planering som i lektionserfarenheter med dokumentation på elevernas lärande. Uthållighet och kontinuitet i matematikdidaktiska kollegiala möten är det som vi i Sverige måste se till att ha om vi ska lyckas att höja elevers måluppfyllelse. Det finns en anledning till att asiatiska länder som exempelvis Japan och Hongkong men även Finland lyckas i internationella studier och det är just uthålligheten i att vilja skapa de bästa lektionerna. 
Att som lärare ha höga förväntningar på alla elever är också viktigt!