Med tid för eftertanke efter allt julfirande summeras höstens arbete.....
"Jag tänker mer på vad jag säger och hur jag säger."
"Genom att sätta upp tydliga mål för eleverna i alla lektioner och att sammanfatta i slutet av lektioner/arbetsområden för att se om målen har nåtts."
I mitt uppdrag som matematikutvecklare ställer jag mig frågan:
Hur ska vi höja elevers resultat i grundläggande tabeller?
Vad motiverar elever att lära sig multiplikationstabellerna?
Bakgrunden är en dyster nulägesanalys av Diamantdiagnoserna. I de grundläggande huvudräkningsuppgifterna (AG6) klarar endast var fjärde elev i årskurs 4 godkänt resultat, d.v.s minst 30 uppgifter på 3 minuter hösten 2014. Detta är i jämförelse med tidigare år en rejäl försämring och tyvärr ger det även negativa effekter i generaliserad multiplikation och division samt i algoritmer.
När jag gick i skolan på 60-talet lärde vi oss multiplikationstabellen som ett rinnande vatten redan på lågstadiet. Jag kommer ihåg att vi ibland övade med leken "Burr". I min värld möter jag elever som redan i årskurs 1 är intresserade och vill lära sig multiplikation. I årskurs 2 tycker samtliga elever att det är kul med multiplikation.
Hur tar vi vara på det här intresset?
Ges eleverna möjlighet att ha som mål i sina IUP att kunna vissa tabeller?
Vilka erfarenheter har du?
Vad har du för tankar och idéer?
Ett tips inför nya året är länkarna nedan:
http://www.ur.se/Produkter/181909-UR-Samtiden-Inspirerande-matematik-Att-lara-sig-matte-med-huvudrakning
http://www.ur.se/Produkter/181901-UR-Samtiden-Inspirerande-matematik-Bedoma-kunskaper-med-diagnosverktyget-Diamant
Jag önskar alla ett riktigt Gott Nytt och inspirerande 2015!
Mitt tips med multiplikationstabellerna är att alla i klassen gör det under en begränsad period då målet är att man ska kunna det på ett visst sätt! Självklart förklarar man nyttan och funktionen med att kunna tabellerna och sedan är det en fantastisk möjlighet att förklara studieteknik och hjärnans sätt att lära sig. Helheten delas upp i etapper med tydliga delmål. Sedan gäller det att leka med Burr, utmaningar i grupp eller dataspel. Det svåra är att våga vara envis och upprepa det. Att tillsammans diskutera och hitta smarta lösningar och visa nyttan med det man redan kan, det är en viktig del i arbetet. Om repetition är kunskapens moder så är väl förståelsen av processen och innehållet kunskapens fader! Det här är mina erfarenheter men vad säger forskningen om tabellträningen?
SvaraRaderaJag tycker du har fått med många viktiga aspekter. Att skapa motivation och förståelse genom att referera till elevernas nuvarande förmågor och kunskaper kopplat till användningen av dessa i vardagen parallellt med att påvisa och muntligt öva talföljderna (gärna genom en multiplikationsmatris) är en bra introduktion. Även genom att variera uttrycksformer ges eleverna möjlighet till förståelse, vilket McIntosh och Matematiklyftet förordar. Jag ger eleverna möjlighet att visa sin kommunikationsförmåga genom att exempelvis utgå från bild/reklamblad som de omsätter till ord, föremål och matematiska uttryck. Ibland är utgångspunkten istället ett matematiskt uttryck, t.ex. 6x4 som de ska rita/skriva en uppgift till. I kommunikationsförmågan ingår att utveckla elevernas förmåga i att använda och tolka olika uttrycksformer och representationer.
SvaraRaderaAndra aspekter som är viktiga, enligt McIntosh, Kilborn och många andra är att uppmärksamma sambanden mellan addition och multiplikation, multiplikation och division, den kommutativa lagen, påvisa samband, och mönster exempelvis dubbelt - hälften och använda som strategi.
Det svåra är väl, som du själv uttrycker, att vara ihärdig och att motivera eleverna i att automatisera tabellerna. Där ser jag formativ bedömning som ett viktigt verktyg, att påvisa eleverna framstegen och involvera dem i hur de ska komma vidare för att nå målet. Synliggörandet av skillnaderna i elevernas resultat över tid i coachande samtal gör förhoppningsvis att drivkraften mot nya delmål och så småningom slutmålet ökar. Det är i alla fall min erfarenhet!