Uppföljande samtal i årskurs 4 - 6

På samma sätt som att eleverna ges tillfällen att sätta ord på sina förmågor är det lika värdefullt att lärare tillsammans får kommunicera sina reflektioner och erfarenheter av undervisning och elevernas lärande. Diamantresultaten följs upp med kollegialt samtal om vilka styrkor respektive utvecklingsområden som synliggjorts och hur arbetet planeras vidare. Följande framkom i samtalet med lärarna i årskurs 4 -6.

Styrkor och framgångsfaktorer
I årskurs 4 – 6 visar eleverna goda resultat på Ulrikaskolan. På alla diagnoser utom en ligger resultaten på Diamant över eller mycket över kommunresultaten. I de flesta fall har det skett en god utveckling mellan höst- och vårtermin. I divisionsalgoritmer visar åk 5 en fantastisk utveckling under läsåret. Styrkorna och framgångsfaktorerna som lärarna i åk 4-6 uttrycker är:

• Mycket Matteknep, som är lärarstyrda, har motiverat eleverna och gett effekt.
• Ett varierat arbetssätt, med lektionsstruktur enligt Matematiklyftet. Matteboken styr inte!
• Utmaningar har ökat elevers motivation. Ju svårare utmaning desto bättre!  
• Öppna uppgifter/Rika problem med många olika lösningar stärker elevernas tilltro.
• Arbetsglädje, 99 % av eleverna tycker att matematik är kul!

Intressant är att föräldrar har uttryckt vikten av utmaningar, det ökar elevers intresse. När elever inkluderas istället för att få enskild undervisning, är också något som framkommer. 

Utvecklingsområden
Utvecklingsområden inom Diamant är:

• Multiplikation i kommande åk 4.
• Bråk – del av antal.
• Motoriska problem utgör ett hinder i alla ämnen. Viktigt att tidigt utveckla elevernas finmotorik.

Utifrån Nationella Prov är muntlig och skriftlig resonemangsförmåga ett utvecklingsområde. Vi lärare på Ulrikaskolan bör ställa oss frågan om hur vi undervisar för att utveckla denna förmåga.

• Hur uttalar vi förväntningar i teorin och i praktiken på att alla elever såväl muntligt som skriftligt kan resonera och kommunicera hur de har tänkt?
• Hur ger vi eleverna möjlighet att utveckla resonemangsförmåga? 
• Hur ger vi eleverna tillfälle att utveckla en säkerhet i att uttrycka begrepp som är intimt sammankopplat resonemangsförmågan?
• Hur används de begreppskort som delades ut i höstas? Veckans begrepp?

Tankar om Matematiklyftet
Matematiklyftets moduler bygger på alla de områden vi ska arbeta med enligt kursplanen.
Lärarnas önskemål uttrycks i att utarbeta en tvåårig plan med ett område per termin: Algebra, Sannolikhet och statistik, Samband och förändring samt Geometri och göra vad man hinner inom området. Samma plan bör gälla för hela skolan, för att skapa möjlighet till dialog kollegor emellan kring samma innehåll. Det skapar samhörighet!

Läromedel i undervisningen
Läromedlen i åk 1 - 3 har, helt enligt Lgr 11, skärpts upp med högre krav och förväntningar. Det är alltid viktigt att ta vid där eleverna står, men vid varje stadie- och lärarbyte är risken stor att tappa fart. Flera skolor i kommunen har bytt till Prima formula för åk 4 – 6. Vid jämförelse med Matteborgen är nivån betydligt högre i Prima. Läromedlet ska inte styra, samtidigt ger boken en signal till eleverna om var ”ribban – svårighetsgraden” ligger och därmed förväntningar. 

Det viktigaste är dock, utifrån ovanstående resonemang, att lärare tar makten över läromedlen och prioriterar undervisningens innehåll baserat på det centrala innehållet och de fem förmågorna. En annan nyckel är det didaktiska, det vill säga hur innehållet behandlas och undervisas om, för ett optimalt lärande. De tre frågorna som är centrala för elevernas lärande är: 

• Vart ska jag nå? (Vad är målet för undervisningen)
• Var befinner jag mig nu? (Kunskapsnivån i relation till målet)
• Hur ska jag komma till målet?

Baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet visar Dylan Wiliam på fem nyckelstrategier: 
1) Lärare klargör och skapar delaktighet i undervisningens mål och syfte och vad som krävs för att lyckas i lärandet. 
2) Skapar ett lärande klimat som kännetecknas av diskussioner, frågor och uppgifter som utvecklar och påvisar elevernas lärande.
3) Ger feedback som för de lärande framåt. Vad är nästa steg?
4) Aktiverar eleverna som ägare av sitt eget lärande och arbetar med metakognition.
5) Aktiverar eleverna som undervisningsresurser för varandra. 

Litteratur av Dylan Wiliam: 
"Mathematics inside the black box - bedömning för lärande i matematikklassrummet""Assessment for learning - Why, What and How?" "Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken"

Dylan Wiliam kan du se och lyssna på här: https://www.youtube.com/watch?v=wKLo15A80lI

Jag önskar alla en Glad Sommar och på återseende!