På samma sätt som att eleverna ges tillfällen att sätta ord på sina förmågor är det lika betydelsefullt att lärare får analysera och kommunicera sin undervisning.
När Diamantresultaten presenterats på skolan följs arbetet upp med kollegiala samtal om vilka styrkor respektive utvecklingsområden som synliggjorts och hur arbetet planeras vidare. Uppföljande möten har hittills hållits med lärare i förskoleklass och årskurs 1-3.
F-klass: De tre grundläggande principerna klarar 91-98 %. Att räkna till 100 kan 73 %.
Elevernas additionsstrategier har utvecklats på ett mycket tillfredsställande sätt med toppresultatet 64 %, genom en medveten insats att uppmärksamma eleverna på hållbara strategier. Genom att referera till elevernas visade förmåga att fortsätta räkna från 5, uppmärksamma eleverna på att använda denna förmåga i 5+3. Att skriva olika tal har också utvecklats under året, även om eleverna kommer till förskoleklassen med många förmågor.
Åk 1: Mycket god måluppfyllelse i addition och subtraktion upp till 10 där 83 % av eleverna klarar godkänt. Grundläggande arbete i likhetstecknet med bland annat en Learning Study, systematisk färdighetsträning i skolan och som läxa ses som framgångsfaktorer.
Åk 2: Mycket god måluppfyllelse inom talområdet 0-20: 64 % utan tiotalsövergång, 67 % med tiotalsövergång. Genom Learning Study i likhetstecknets betydelse och ett medvetet och systematiskt arbete i skolan och som läxa har resultatutvecklingen varit positiv.
Åk 3: Mycket god måluppfyllelse inom addition och subtraktion med tiotalsövergång 0-20 där 85 % av eleverna klarar godkänt resultat. Bråk (del av helhet) är också ett område där resultatet är mycket gott, 96 %.
Vilka utvecklingsområden har vi i våra respektive klasser/årskurser? Hur undervisar vi vidare om det?
F-klass: Olika uppgifter inom talområdet 0-10. Viktigt att man tar vid där eleverna står i årskurs 1.
Åk 1: Jobbar vidare med att generalisera 0-10 till 0-20. Problemlösning och textuppgifter där elevernas läsförståelse främjas då det gäller att svara på det som efterfrågas och visa på olika lösningar är också något man arbetar vidare med.
Åk 2: Addition och subtraktion upp till 20 respektive 100 klarar successivt allt fler elever, då deras motivation har ökat rejält. I nuläget klarar 56 % av eleverna talområdet 0-100. Även multiplikationstabellerna klarar ett flertal elever redan nu. Additions- och subtraktionsalgoritmer har introducerats. Olika uttrycksformer med hjälp av ”Tanketavlan” utvecklar elevernas kommunikations- och begreppsförmåga. Bråk jobbas vidare med på varierande sätt.
Åk 3: Addition och subtraktion 0-100, liksom multiplikation är utvecklingsområden. Multiplikationstabellerna och sambanden mellan multiplikation och division jobbas med nu, genom stickor, Matteknep m.m. Även algoritmer och problemlösning är områden som arbetats vidare med under våren.
Vad ser vi för utvecklingsområden på skolnivå? Vad gör vi åt det?
Multiplikation/Division. Arbeta systematiskt med tabeller, men också att använda multiplikation/division i textuppgifter och problem som refererar till elevernas erfarenheter och intressen.
Val av läromedel och argument för det?
I nuläget används Lyckotal i åk 1 och 2, Prima i åk 3. Lyckotal blir ett gemensamt läromedel inför hösten. Nivån är högre och uppdaterad efter Lgr 11, med finska författare. Multiplikation upp till 5:ans tabell samt 10:an ingår i årskurs 2-boken. Kompletterar med andra material, som exempelvis "Tänk och räkna", "Prima", "Mattekidz" i problemlösning samt färdighetsträning av olika slag.
Inom vilka matematiska områden och elevers förmågor ser vi behov av insatser på NP i årskurs 3?
Sannolikhet och statistik och Algebra. Begreppsförmåga t.ex. likhetstecknets betydelse. Olika uttrycksformer
Hur tar vi, utifrån ovanstående kriterier, vara på Matematiklyftets moduler inom alla de matematiska områdena som vi ska arbeta med enligt kursplanen?
F-klasserna önskar Kompetensutveckling i Matematiklyftet, i annat fall handledningsmöten en gång/månad.
Åk 1-3 planerar att under kommande läsår ta del av innehållet i exempelvis Algebra, som behandlar talmönster och likhetstecknet och/eller modulen Sannolikhet och statistik.
Slutligen vill jag uppmärksamma på en uppgiftstyp som vissa elever år efter år gör fel på, såväl på Nationella Prov som i TIMSS. Det är typen 51-49. Vissa elever svarar 18.
Hur tänker de då? De använder sig av beräkningsstrategin talsortsräkning och subtraherar först tiotalen. Sedan använder de sig felaktigt av den kommutativa lagen och vänder på termerna, vilket medför 9-1=8. 10 + 8 adderas då till 18.
Enligt tankarna i Learning Study är det viktigt att uppmärksamma eleverna på just dessa kritiska aspekter, så att de inte går i fällan. Att uppmuntra reflektion över svarens rimlighet är något som lärare bör påminna eleverna om, på samma sätt som att ha uppskattningsövningar i syfte att utveckla taluppfattningen.
Jag rekommenderar länken nedan, Aritmetik del 1, där Per-Olof Bentley berättar mer om detta fenomen:
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/timss/filmer-om-matematik-fran-timss-2007-1.106571
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar