Reflektioner över 2016 och framtidstankar inför 2017

Efter intensiva dagar med julfirande ges tid för reflektion över året 2016. Det har varit ett otroligt utvecklande år med Matematikbiennalen, utforskande av modulen Geometri i Matematiklyftet samt Läslyftet - där innehållet är relevant oavsett undervisningsämne. 

Diamantresultaten har också visat på framsteg över tid. En Learning Study i subtraktionsstrategier och en påbörjad om hälften och dubbelt har varit mycket lärorikt. 

Som ett sätt att uppmärksamma och främja intresse för matematisk problemlösning deltog i mars 2016 för första gången alla Ulrikaskolans klasser i Kängurumatematik. Snart är det dags för anmälan inför 2017 års upplaga! 

Allt detta bygger på ett kollegialt lärande - Tack alla kära kollegor för ett fantastiskt stimulerande och lärorikt år!

Jag har också skrivit en del om formativ bedömning under året. Här kopplar jag tillbaka till det jag skrev om för ett år sedan om Hodgens och Wiliams förslag, på hur man arbetar formativt i syfte att utveckla elevers lärande. Slutligen utvärderar jag kort de mål jag hade för 2016 och sätter upp nya mål inför 2017.

Enligt Hodgen och Wiliam, är tre typer av feedback nödvändig för formativ bedömning. Den första är från elev till lärare, den andra från lärare till elev och den tredje är mellan elever. De fem grundläggande principerna för lärande är: 

1. Att börja där eleven befinner sig och koppla nya kunskaper till sina tidigare. 
2. Att eleverna måste själva vara aktiva i processen.
3. Att elever måste samtala om sina uppfattningar i matematik.
4. Att eleverna måste förstå syftet med det som ska läras. Kamrat- och självbedömning är i denna process nödvändig.
5. Att feedback alltid ska visa elever på vad och hur de kan förbättra sig. 

Ett formativt förhållningssätt i matematikundervisningen är:     

Utmanande aktiviteter som främjar tänkande och diskussion

1. Det kan innebära att man presenterar ett uppenbart svar som på något sätt är felaktigt.
Det kan också vara ett problem som har fler/färre än ett korrekt svar.

2. Ett annat sätt är att diskutera olika kvaliteter i lösningar, t.ex:                           

     

3. Utveckla matematiska strukturer genom att identifiera likheter och skillnader

4. Slutna frågor kan ibland vara värdefulla och ger läraren feedback på undervisningen. Eleverna kan skriva på sina miniwhiteboards och visa upp. Om alla svarar rätt, fortsätter läraren lektionen, annars behöver definitionerna repeteras.

     5. Misstag är oftast bättre för lärandet än korrekta svar!                                       

Elevers misstag är ovärderliga för undervisning och lärande förutsatt ett klassrumsklimat där misstagen analyseras.  

 
6. Att använda läroböcker på ett reflekterande sätt              

Be eleverna parvis välja ut två uppgifter som var svåra och två som var lätta.       

     - Vad finns det för likhet/skillnad mellan lätta och svåra uppgifter?                           

     - Hur kan du göra denna uppgift svårare?                                                              

     - Vilket råd skulle du ge om hur man löser ett svårt problem?

7. Att använda summativa prov formativt 

Här analyseras proven för att se vilken uppgift som orsakade störst problem. Sedan konstruerar läraren likartade uppgifter. På provuppgifter som bara några svarat fel får eleverna hitta någon som har svarat rätt och be den förklara.                  

Använd ett prov när du har kommit halvvägs i ett arbetsområde för att se vilka delområden eleverna har svårighet med.

Eleverna får ett prov som de parvis ska göra svårare. 

8. Att utveckla utmanande aktiviteter, som inleds med frågorna:

       - På vilket sätt gynnar denna aktivitet lärandet och det matematiska samtalet?

      -  Vilka möjligheter finns för lärare och elever att få inblick i elevernas lärande?

      -  Hur görs det möjligt för lärare och elever att förstå vad eleven behöver härnäst?

Uppmuntra elevsamtal genom att ställa frågor och lyssna

Uppmaningar och öppna frågor som inleds med Vad, Hur, Varför. Exempelvis Berätta för mig om problemet! Vad vet du om problemet? Hur kan du beskriva det för någon annan?

Strategier som stöttar alla elever att delta i diskussioner

Här är fokus på ställa frågor som kräver längre svar, där fler elever deltar och ger kommentarer.

Uppmuntra elever att anteckna och använda anteckningarna som stöd.                                                                                

En ”inte-räcka-upp-handen-strategi” främjar alla elevers delaktighet och engagemang.

Gruppdiskussioner mellan elever

Be elever diskutera begrepp parvis. Ett annat sätt är att be eleverna återge sina kamraters idéer och genom detta uppmuntra lyssnandet.

Använd tvärgruppsredovisning: Då blir varje elev expert på ett speciellt problem.

Djupa och öppna helklassdiskussioner

Skriv upp alla förslag på tavlan. Be eleverna att parvis hitta ett förslag som de inte håller med om eller som de inte förstår och behöver förtydligas.

Oberoende om svaret är rätt eller fel, be eleverna försvara förslagen. Hur vet du?

Träna på olika förhållningssätt för att inte visa elever om ett svar är rätt eller fel genom kroppsspråk, ansiktsuttryck eller kommentarer. Ett sätt är att avsiktligt göra ett misstag.

Mitt mål för 2016 var att utveckla mina frågeställningar och också i större omfattning konstruera och använda ”rika problem” som har fler än ett korrekt svar, i syfte att utveckla elevers förmågor. Jag har förbättrat mina frågeställningar och även utvecklat mer öppna problem/uppgifter med olika lösningar som diskuterats och som lett till att elevers kommunikations- och resonemangsförmåga utvecklats. 

Därutöver har jag än mer tagit utgångspunkt i uppgifter där flera elever gjort fel och diskuterat olika lösningar, men även gjort liknande uppgifter för att lyfta ett visst begrepp. Att göra ett avsiktligt misstag/fel ger mig bra info om elevers förståelse, det är något vi använt i Learning Studies. Whiteboardtavlorna är också ett effektivt sätt att ge mig snabb respons om alla har förstått. Dock finns dock mer att utveckla! 

Mina nya mål blir därför att än mer utveckla ovanstående aspekter, men också att använda tvärgruppsredovisningar så att varje elev kan utveckla tilltro till sin förmåga och bli expert på ett speciellt problem. 

Ett annat mål är att jag ska tänka på mitt kroppsspråk.

Med hopp om snö och ljus tillönskas alla ett riktigt lustfyllt och utvecklade 

   GOTT NYTT ÅR!