Lärares professionalisering - för en hållbar kvalitetshöjning i svensk skola

Forska i arbetet - bättre än hemsnickrad undervisning

"Återprofessionalisera läraryrket. Höjd status och lön räcker inte. För en hållbar kvalitetshöjning av svensk skola behöver lärarkåren professionell kompetens och mandat att själva utveckla undervisningen. Satsa på rätt fortbildning och uppmuntra forskning som en del i läraryrket", skriver gymnasieläraren och filosofie licentiat i didaktik, Malin Tväråna, på DN debatt 2014-01-03.

Hon ger fem förslag som tillsammans skulle kunna utgöra en konkret utbildningspolitik för att höja utbildningsväsendets kvalitet och läraryrkets status.

1. "Universitet och högskolor måste, i samarbete med staten som uppdragsgivare, underlätta för lärare att bli forskare som en del av sitt arbete. Upprätta fler forskningskonferenser där lärare kan delta och dela resultat från praktiknära skolutvecklande forskning. Stockholm stad organiserar i dag en sådan konferens som presenterar forskning av och för lärare, men hela landet behöver kunna delta."

2. "Huvudmän och rektorer: läs på om vilken fortbildning som ger långvariga resultat. Långsiktigt hållbar och verksam fortbildning sker bäst genom ett integrerat kollegialt arbete som lärare hinner med under den ordinarie arbetstiden. Beforskade exempel är forskningscirklar, lesson study och learning study."

3. "Öppna universitetens skolforskningsdata­baser och sluta mata lärare med samman­ställningar och översikter av forsknings­resultat. Att göra aktuell skolforskning direkt tillgänglig för lärare bör vara en uppgift för stat och huvudmän i samarbete."

4. "Kräv av huvudmännen att lärare har avsatt tid i sin tjänst till fortbildning på vetenskaplig grund. Lärares fortbildningstid äts i dag upp av uttag av inarbetad komptid och av städning, lokalunderhåll och marknadsföring för skolorna.  Att frigöra tid för lärare att undervisa och utveckla undervisning bör vara en prioriterad fråga för såväl staten som uppdragsgivare som för lärarfacken."

5. "Slutligen måste lärarutbildningarna förbereda studenterna för att som en del av sitt yrke kunna läsa och diskutera skolforskningspublikationer. I utbildningen bör även ingå att delta i praktikutvecklande forskningsupplägg där didaktisk kunskap prövas och utvecklas genom praktisk prövning. Detta görs lämpligen i samarbete med yrkesverksamma lärare på skolor." 

Alla dessa förslag vilar på en reell tilltro till lärarkåren som professionell och kompetent yrkeskår. Det handlar om att ge förtroende och förutsättningar.

Hela artikeln finns på: 
http://www.dn.se/debatt/forska-i-arbetet-battre-an-hemsnickrad-fortbildning/

Ett exempel på hur det kan se ut i praktiken hittade jag på Skolporten. Helena Svanängen, lärare på Ribbaskolan i Gränna, har skrivit en artikel om användandet av olika stödstrukturer hos yngre elever i syfte att utveckla förmågan att föra och följa matematiska samtal.

Utgångspunkten var att få en överblick över elevernas resonemangsförmåga, det vill säga att såväl föra som att följa matematiska resonemang för att synliggöra även sin egen roll.  Frågor som hon ställde sig var bland andra: Hur gör eleverna när de samtalar med varandra? Vad tycker de är svårt och enkelt? Och varför tycker de om det?

Utvecklingsartikeln handlar om hur elever i årskurs 2 ges möjlighet till olika stödstrukturer för att kunna delta i samtal om matematik. Det handlar om samtal i grupper, både lite större grupper, men också mindre grupper. Tanken med samtalen var dels att lära sig att lösa problem, men också att lära sig att föra och följa matematiska resonemang.

Resultatet visar att elever som hade svårare att lösa problem i mindre utsträckning använde siffror som stöd. De använde ofta upprepningar och ibland använde de sig av bilder, men de tappade bort sig lite grann med bilderna då de inte visste riktigt vad det var de hade ritat. De framgångsrika eleverna använde sig mer av siffror och hade en koppling till dem, vilket innebar ett stort stöd.

Arbetet ledde till en förändrad undervisning och lärarroll med ökad styrning i att använda specifika stödstrukturer för att göra det lättare att gå vidare från exempelvis imitation till att beskriva i bilder och på andra sätt. En ytterligare intressant dimension var att alla lärare på hennes arbetsplats skriver artiklar om något som de utforskar och vid seminarier, som hålls några gånger om året, utbyter de sina erfarenheter. 

Hela artikeln: http://www.skolporten.se/app/uploads/2014/10/Undervisning-L%C3%A4rande-nr-10-2014.pdf