Glad sommar!

I en tillbakablick och sammanfattning över läsåret 2015-2016 framträder vissa ledord: Lärande sker i möte med andra - Vetenskapligt förhållningssätt - Språkets betydelse.

"Lärandets dag" var ett lärande möte med kollegor. Grunden för allt lärande är Ulrikaskolans SPORTA-ord: Samarbete, Positiv, Omtänksam, Respekt, Trygghet och Ansvar. Även de entreprenöriella kompetenserna har uppmuntrats och påvisats under året. 

Forskning visar på betydelsen av lärarens förhållningssätt och kunskaper. En lärare där elevernas erfarenheter tas som utgångspunkt, har höga förväntningar på eleverna och ger dem utmaningar, har gedigna didaktiska kunskaper inom ämnet sprider motivation och lust att lära. I klassrummet har devisen nedan varit väl synlig och kommunicerats: 

• Det vi vet, delger vi. 
• Det vi inte kan, frågar vi om. 
• Ett fel är inte slutet - det är en början till lärande! 
• Jag vill, jag vågar, jag kan! 

En höjdpunkt har Matematiklyftets moduler i Algebra- och Geometri varit, då de använts i samtalsgrupper höst- och vårtermin. Samtalen blev värdefulla möten med kollegor, där vi testat inspirerande lektionsförslag och sedan delgett erfarenheterna. Materialet i modulerna har gett mer kunskap och insikt: "Ju mer jag tränger in i ett ämne, desto mer upptäcker jag hur mycket mer jag har att lära." Betydelsen av läraren som ett föredöme är otroligt viktig och som jag i mångt och mycket saknar i den pedagogiska debatten. Att själv visa nyfikenhet inför nya kunskaper och erfarenheter, ta initiativ och ansvar, samarbeta, kommunicera, våga ta risker och se möjligheter ger en viktig signal till eleverna, anser jag. 

 

En annan inspirerande erfarenhet under året var Matematikbiennalen, där möten med andra gav mycket kunskap. Ordet biennal betyder vartannat år, så 2018 är det dags igen för en ny biennal i Karlstad. Hoppas fler får möjlighet att åka då! Likaså var det glädjande att samtliga Ulrikaskolans klasser var med i Kängurumatte och att Diamantresultaten utvecklats så väl över läsåret, men också med allt bättre resultat från år till år från 2009.

En spännande utmaning var att föreläsa för lärarstudenter där de fick elevexempel som skulle bedömas utifrån kunskapskraven i matematik. 

Symposiet Amble i Göteborg var, sedan 3 år tillbaka, en återkommande upplevelse. Symposium betyder vetenskaplig konferens. Där lyssnade jag, tillsammans med några kollegor på forskare från olika länder. Där framkom att exekutiva funktioner är väsentlig för lärandet, bland annat gäller det att bryta ovanor tidigt och öva eleverna i att rikta uppmärksamheten på det som ska läras. Enligt min tolkning bör vi ta vara på den fantastiska kapaciteten före 8 års ålder och exempelvis befästa tabeller. 

Slutligen var Learning Studyn i subtraktionsstrategier en riktig höjdpunkt. Vi är effektiva och har snabba, fokuserade möten, så investeringen i några tillfällen med kollegor är verkligen värt det med tanke på vad det ger, såväl elever som lärare. Elevernas och lärares lärande sker parallellt! Vi får belägg för vad lektionerna har gett.
Innan det är dags för nya Learning Studies är det laddning av batterierna. 

Jag önskar er alla en riktigt fin och avkopplande sommar och på återseende!

Mestadels glädjande Diamantresultat läsåret 2015-2016

Glädjeämnen och utvecklingsområden i grundläggande taluppfattning

Diamantdiagnoserna genomfördes i kommunen första gången våren 2009 av Madeleine Löwing och Wiggo Kilborn, välkända svenska matematikforskare. Våren 2011 gjordes en uppföljning genom matematikutvecklarna. Sedan 2013 görs diagnoserna både höst och vår där tanken är att det ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. 

Jag vill uppmärksamma på att Diamantdiagnoser finns inom alla de matematiska områdena i kursplanen på Skolverkets hemsida. De är väldigt bra att använda som ett förtest och att sedan undervisa om det som framkommer att eleverna har svårigheter i, för att sedan göra ett eftertest, för att se vilken effekt undervisningen gett.

Syftet är att använda diagnoser på ett formativt sätt - alltså visa på elevers utveckling och lärande och vad nästa steg är. Efter analys av höstens nulägesresultat planerar lärarna insatser i undervisningen och kommunicerar med elever och föräldrar om att uppnå målet till våren. Tanken är att göra elever delaktiga i vad målet är och hur det kan uppnås.

På kommunal nivå kan vi se att inom de flesta områdena har resultaten över tid förbättrats. Det varierar mellan skolor, ibland är det väldigt stora skillnader mellan skolor. Varje skola får analysera sina styrkor och utvecklingsområden och planera vilka insatser som är relevanta inför nästa läsår. 

De grundläggande additions- och subtraktions-tabellerna, samt bråk har utvecklats betydligt över tid och så även i år med ännu bättre resultat. Dock finns det några undantag. I vårens resultat ser vi att AG1 i årskurs 1 (addition och subtraktion upp till 10) och AG3 i årskurs 3 (addition och subtraktion med tiotalsövergångar upp till 20) har backat något i jämförelse med 2015 års resultat. Båda visar på en tillbakagång, förhoppningsvis tillfällig, så att det ligger på 2014 respektive 2013 års resultat. 

Ett annat område som backat är tal i decimalform i årskurs 6. Endast 56 % av eleverna klarar diagnosen RD1, det är lite lägre resultat än 2011. 2015 visades ett framstående resultat, 64 % mot 2014 då det var så lågt som 40 %. Lite berg-och dalbana har det varit.

Glädjande är att utvecklingsområdet från förra läsåret, grundläggande multiplikations- och divisionstabellerna, har förbättrats. Detta i sin tur har också påverkat resultaten på skriftliga uppställningar inom multiplikation och division (AS4 och AS5). Överhuvudtaget har skriftliga beräkningar utvecklats, så det är glädjande. 

På Ulrikaskolan framträder en mycket positiv utveckling sedan 2009 men också över läsåret 2015 - 2016. 

Ulrikaskolans resultat visar på alla diagnoser, utom två, 20-35 % över kommunresultatet. På de övriga två är vi någon procent ifrån kommunvärdet. Stabiliteten över årskurserna på hela skolan är en styrka!
Glädjande är att eleverna visar stora framsteg under läsåret, genom jämförelse av resultatet på vårterminen 2016 med nuläget på hösten 2015. 

Det tyder också på att alla lärare har genomfört relevanta insatser i undervisningen och lyckats motivera eleverna att nå målen. Framgångsfaktorerna är nog dels av matematikdidaktisk karaktär, dels grundat i ett tryggt och tillåtande klassrumsklimat, som är grunden för allt lärande. 
Det kollegiala lärandet kan vara en annan faktor. Learning Study i likhetstecknets betydelse kan vara en bidragande faktor till framgången i de klasserna som genomfört studien, då de utmärker sig med sina resultat. 

Systematiskt kvalitetsarbete - en framgångsfaktor?

I mötet med matematikutvecklarna i maj såg vi att resultaten kan variera stort från årskurs till årskurs och klass till klass inom en skola och mellan skolor. Vissa skolor har gått framåt rejält, medan andra backat eller står stilla. 
Vad ligger bakom framgång? På mötet med matematikutvecklarna uttrycktes att vissa skolor saknar en systematik, likvärdighet i kvalitetsarbetet i kommunens skolor saknas. 

Genom styrning av rektor i det systematiska kvalitetsarbete har vi lärare på Ulrikaskolan, sedan 2010, lämnat in en blankett, där nuläget redovisas men också vilka insatser vi planerar för att nå goda resultat till våren. Resultat med en analys-måluppfyllelse och åtgärder för utveckling görs på samma blankett och lämnas in till rektor. Detta blir ett hjul som går runt, såsom ett systematiskt kvalitetsarbete ska gå till.
                                                                                 
Då utvecklingen i mångt och mycket varit relativt stillastående i förskoleklasserna, sedan 2009, även om det varierar från ställe till ställe föreslår vi matematikutvecklare en kompetensutvecklingsinsats inom förskolan/förskoleklass. 

Matematikutvecklarna rekommenderar att handlingsplanen i Diamant är kvar som den är. Ett så pass långsiktigt kvalitetsarbete som kommunen har byggt upp vill vi inte ta ansvar för att rasera. Det går lätt att rasera ett system, men det tar tid att bygga upp igen. 
Som vi ser det kompletterar det bedömningsstödet, som från hösten 2016 är obligatoriskt i årskurs 1. På hösten i åk 1 kan man göra AG1 muntligt om det gynnar eleven. IKT-ansvarig tittar också på om den kan göras digitalt. 

Kommande läsår får vi alla ställa oss frågor och diskutera vad som i så fall ska tas bort och varför. Vad är minst relevant att följa upp i respektive årskurs? 

Resultat från Learning Study angående subtraktionsstrategier

Det som utkristalliserats under studien är att lektion 3 gav bäst resultat, även om alla lektioner visar på bra resultat. För varje lektion blev resultatet bättre, vilket tyder på att vi för varje gång lyckats utveckla lektionerna. Varför lektion 3 är mest framgångsrik kan man reflektera över och diskutera. 

En faktor som kan ha inverkan är att eleverna är ett år äldre än de övriga. En annan förklaring kan vara att skillnaden i innehåll och fokus mellan lektion 1 och 2 var mindre än mellan lektion 2 och 3. Lektion 3 förfinades, innehållet fokuserades mer på det eleverna hade störst missuppfattningar/svårigheter i. 

På lektion 3 uppmärksammades eleverna på olika kvaliteter genom avidentifierade elevexempel i genomgången, de fick också praktisera genom fler uttrycksformer, för att stärka lärandet. Dels fick eleverna fler uppgifter med kritiskt innehåll att lösa enskilt, dessutom skulle de på varje uppgift kontrollräkna och skriva de tre inbördes värdena i trianglar. På ett medvetet sätt uppmärksammades eleverna på sambanden mellan addition och subtraktion och att stärka elevernas tilltro till sin förmåga: Kan du addition så kan du subtraktion! 

I ytterligare nytt inslag fick eleverna göra egna liknande exempel, för att ge till parkompis och sedan diskutera och jämföra sina arbeten innan vi avslutade lektionen där de fick sätta ord på vad man bör se upp med och vad man lärt sig. 

	Förtestresultat Max 24 p Medelvärde	Förtestresultat i %	Eftertestresultat Max 24 p Medelvärde	Eftertestresultat i %
Lektion 1:24 elever åk 2	17,6	73 %	19,7	86 %
Lektion 2:26 elever åk 2	17,4	67 %	21	88%
Lektion 3:25 elever åk 3	19,6	82 %	23,6	98 %

Resultat på uppgiftsnivå

	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24
Uppgift	10-2	10-9	10-4	15-6	18-9	13-9	17-2	19-17	87-85	18-6	16-8	57-43	21-19	51-49	101-99	68-8	97-5	44-6	11= 14 - _	_ = 16-5	3= _- 15	18=_ -29	_=36-6	8=_-21
1. Förtest i %	100	100	100	100	96	88	96	96	83	79	83	42	71	63	71	79	79	75	79	83	13	0	67	17
Efter lek.1 i %	100	100	100	96	100	91	100	91	83	91	91	48	91	83	96	91	87	83	65	91	35	35	78	52
2.Förtest i %	96	100	100	92	96	92	100	77	77	85	88	46	77	54	69	77	85	81	73	88	8	0	77	0
Efter lek. 2 i %	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	96	96	92	88	85	100	100	100	88	96	54	46	88	54
3.Förtest i %	100	96	100	96	96	88	96	88	96	84	88	76	92	92	92	92	96	88	88	96	16	4	92	4
Efter lek. 3 i %	100	100	100	100	100	96	100	100	100	100	92	96	100	100	100	96	100	100	84	100	100	100	100	96
Förtest 75 elever i %	99	99	100	96	96	89	97	87	85	83	87	55	80	69	77	83	87	81	81	89	12	1	79	7
Eftertest 74 elever i %	100	99	100	99	100	96	100	97	95	97	93	81	95	91	93	96	96	95	80	96	64	61	89	68

  oUnder 40 %      o 41-70%  o 71-80%    o 81-99%   o 100%

Vi tre lärare som genomfört studien tycker det skulle vara intressant att ovanstående uppgifter (på näst översta raden) genomfördes även i andra årskurser. Vilka uppgifter skulle visa sig vara kritiska för eleverna där? Skulle det vara samma uppgifter som identifierades? I vilken omfattning? Hur har man som lärare noterat och vad har man gjort för att uppmärksamma eleverna på de kritiska aspekterna?  

Vi menar att det är oerhört viktigt att inte konservera felaktiga uppfattningar. Detta styrks av många forskare som exempelvis MacIntosh och Kilborn. Bentley har påvisat att vissa av dessa uppgifter är vanliga och allvarliga fel på TIMSS och PISA då det är på högre stadier. 

Även i Göteborg på årets AMBLE symposium med internationella forskare framhölls vikten av att bryta ovanor/tankefel så tidigt som möjligt. I och för sig sunt förnuft - för ju fler gånger du gör fel - desto svårare att rätta till dem och lära om. Lärares ansvar är stort, det är vi som ska se till att identifiera elevernas missuppfattningar och lyfta dem i undervisningen innan de befästs och blir riktigt allvarliga. 

Därför följs elevernas utveckling och lärande upp i en lektion 4 till hösten vad gäller de uppgifter som visar gula och orangefärgade resultat.