Resultat från Learning Study angående subtraktionsstrategier

Det som utkristalliserats under studien är att lektion 3 gav bäst resultat, även om alla lektioner visar på bra resultat. För varje lektion blev resultatet bättre, vilket tyder på att vi för varje gång lyckats utveckla lektionerna. Varför lektion 3 är mest framgångsrik kan man reflektera över och diskutera. 

En faktor som kan ha inverkan är att eleverna är ett år äldre än de övriga. En annan förklaring kan vara att skillnaden i innehåll och fokus mellan lektion 1 och 2 var mindre än mellan lektion 2 och 3. Lektion 3 förfinades, innehållet fokuserades mer på det eleverna hade störst missuppfattningar/svårigheter i. 

På lektion 3 uppmärksammades eleverna på olika kvaliteter genom avidentifierade elevexempel i genomgången, de fick också praktisera genom fler uttrycksformer, för att stärka lärandet. Dels fick eleverna fler uppgifter med kritiskt innehåll att lösa enskilt, dessutom skulle de på varje uppgift kontrollräkna och skriva de tre inbördes värdena i trianglar. På ett medvetet sätt uppmärksammades eleverna på sambanden mellan addition och subtraktion och att stärka elevernas tilltro till sin förmåga: Kan du addition så kan du subtraktion! 

I ytterligare nytt inslag fick eleverna göra egna liknande exempel, för att ge till parkompis och sedan diskutera och jämföra sina arbeten innan vi avslutade lektionen där de fick sätta ord på vad man bör se upp med och vad man lärt sig. 

	Förtestresultat Max 24 p Medelvärde	Förtestresultat i %	Eftertestresultat Max 24 p Medelvärde	Eftertestresultat i %
Lektion 1:24 elever åk 2	17,6	73 %	19,7	86 %
Lektion 2:26 elever åk 2	17,4	67 %	21	88%
Lektion 3:25 elever åk 3	19,6	82 %	23,6	98 %

Resultat på uppgiftsnivå

	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24
Uppgift	10-2	10-9	10-4	15-6	18-9	13-9	17-2	19-17	87-85	18-6	16-8	57-43	21-19	51-49	101-99	68-8	97-5	44-6	11= 14 - _	_ = 16-5	3= _- 15	18=_ -29	_=36-6	8=_-21
1. Förtest i %	100	100	100	100	96	88	96	96	83	79	83	42	71	63	71	79	79	75	79	83	13	0	67	17
Efter lek.1 i %	100	100	100	96	100	91	100	91	83	91	91	48	91	83	96	91	87	83	65	91	35	35	78	52
2.Förtest i %	96	100	100	92	96	92	100	77	77	85	88	46	77	54	69	77	85	81	73	88	8	0	77	0
Efter lek. 2 i %	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	96	96	92	88	85	100	100	100	88	96	54	46	88	54
3.Förtest i %	100	96	100	96	96	88	96	88	96	84	88	76	92	92	92	92	96	88	88	96	16	4	92	4
Efter lek. 3 i %	100	100	100	100	100	96	100	100	100	100	92	96	100	100	100	96	100	100	84	100	100	100	100	96
Förtest 75 elever i %	99	99	100	96	96	89	97	87	85	83	87	55	80	69	77	83	87	81	81	89	12	1	79	7
Eftertest 74 elever i %	100	99	100	99	100	96	100	97	95	97	93	81	95	91	93	96	96	95	80	96	64	61	89	68

  oUnder 40 %      o 41-70%  o 71-80%    o 81-99%   o 100%

Vi tre lärare som genomfört studien tycker det skulle vara intressant att ovanstående uppgifter (på näst översta raden) genomfördes även i andra årskurser. Vilka uppgifter skulle visa sig vara kritiska för eleverna där? Skulle det vara samma uppgifter som identifierades? I vilken omfattning? Hur har man som lärare noterat och vad har man gjort för att uppmärksamma eleverna på de kritiska aspekterna?  

Vi menar att det är oerhört viktigt att inte konservera felaktiga uppfattningar. Detta styrks av många forskare som exempelvis MacIntosh och Kilborn. Bentley har påvisat att vissa av dessa uppgifter är vanliga och allvarliga fel på TIMSS och PISA då det är på högre stadier. 

Även i Göteborg på årets AMBLE symposium med internationella forskare framhölls vikten av att bryta ovanor/tankefel så tidigt som möjligt. I och för sig sunt förnuft - för ju fler gånger du gör fel - desto svårare att rätta till dem och lära om. Lärares ansvar är stort, det är vi som ska se till att identifiera elevernas missuppfattningar och lyfta dem i undervisningen innan de befästs och blir riktigt allvarliga. 

Därför följs elevernas utveckling och lärande upp i en lektion 4 till hösten vad gäller de uppgifter som visar gula och orangefärgade resultat.