Mestadels glädjande Diamantresultat läsåret 2015-2016

Glädjeämnen och utvecklingsområden i grundläggande taluppfattning

Diamantdiagnoserna genomfördes i kommunen första gången våren 2009 av Madeleine Löwing och Wiggo Kilborn, välkända svenska matematikforskare. Våren 2011 gjordes en uppföljning genom matematikutvecklarna. Sedan 2013 görs diagnoserna både höst och vår där tanken är att det ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. 

Jag vill uppmärksamma på att Diamantdiagnoser finns inom alla de matematiska områdena i kursplanen på Skolverkets hemsida. De är väldigt bra att använda som ett förtest och att sedan undervisa om det som framkommer att eleverna har svårigheter i, för att sedan göra ett eftertest, för att se vilken effekt undervisningen gett.

Syftet är att använda diagnoser på ett formativt sätt - alltså visa på elevers utveckling och lärande och vad nästa steg är. Efter analys av höstens nulägesresultat planerar lärarna insatser i undervisningen och kommunicerar med elever och föräldrar om att uppnå målet till våren. Tanken är att göra elever delaktiga i vad målet är och hur det kan uppnås.

På kommunal nivå kan vi se att inom de flesta områdena har resultaten över tid förbättrats. Det varierar mellan skolor, ibland är det väldigt stora skillnader mellan skolor. Varje skola får analysera sina styrkor och utvecklingsområden och planera vilka insatser som är relevanta inför nästa läsår. 

De grundläggande additions- och subtraktions-tabellerna, samt bråk har utvecklats betydligt över tid och så även i år med ännu bättre resultat. Dock finns det några undantag. I vårens resultat ser vi att AG1 i årskurs 1 (addition och subtraktion upp till 10) och AG3 i årskurs 3 (addition och subtraktion med tiotalsövergångar upp till 20) har backat något i jämförelse med 2015 års resultat. Båda visar på en tillbakagång, förhoppningsvis tillfällig, så att det ligger på 2014 respektive 2013 års resultat. 

Ett annat område som backat är tal i decimalform i årskurs 6. Endast 56 % av eleverna klarar diagnosen RD1, det är lite lägre resultat än 2011. 2015 visades ett framstående resultat, 64 % mot 2014 då det var så lågt som 40 %. Lite berg-och dalbana har det varit.

Glädjande är att utvecklingsområdet från förra läsåret, grundläggande multiplikations- och divisionstabellerna, har förbättrats. Detta i sin tur har också påverkat resultaten på skriftliga uppställningar inom multiplikation och division (AS4 och AS5). Överhuvudtaget har skriftliga beräkningar utvecklats, så det är glädjande. 

På Ulrikaskolan framträder en mycket positiv utveckling sedan 2009 men också över läsåret 2015 - 2016. 

Ulrikaskolans resultat visar på alla diagnoser, utom två, 20-35 % över kommunresultatet. På de övriga två är vi någon procent ifrån kommunvärdet. Stabiliteten över årskurserna på hela skolan är en styrka!
Glädjande är att eleverna visar stora framsteg under läsåret, genom jämförelse av resultatet på vårterminen 2016 med nuläget på hösten 2015. 

Det tyder också på att alla lärare har genomfört relevanta insatser i undervisningen och lyckats motivera eleverna att nå målen. Framgångsfaktorerna är nog dels av matematikdidaktisk karaktär, dels grundat i ett tryggt och tillåtande klassrumsklimat, som är grunden för allt lärande. 
Det kollegiala lärandet kan vara en annan faktor. Learning Study i likhetstecknets betydelse kan vara en bidragande faktor till framgången i de klasserna som genomfört studien, då de utmärker sig med sina resultat. 

Systematiskt kvalitetsarbete - en framgångsfaktor?

I mötet med matematikutvecklarna i maj såg vi att resultaten kan variera stort från årskurs till årskurs och klass till klass inom en skola och mellan skolor. Vissa skolor har gått framåt rejält, medan andra backat eller står stilla. 
Vad ligger bakom framgång? På mötet med matematikutvecklarna uttrycktes att vissa skolor saknar en systematik, likvärdighet i kvalitetsarbetet i kommunens skolor saknas. 

Genom styrning av rektor i det systematiska kvalitetsarbete har vi lärare på Ulrikaskolan, sedan 2010, lämnat in en blankett, där nuläget redovisas men också vilka insatser vi planerar för att nå goda resultat till våren. Resultat med en analys-måluppfyllelse och åtgärder för utveckling görs på samma blankett och lämnas in till rektor. Detta blir ett hjul som går runt, såsom ett systematiskt kvalitetsarbete ska gå till.
                                                                                 
Då utvecklingen i mångt och mycket varit relativt stillastående i förskoleklasserna, sedan 2009, även om det varierar från ställe till ställe föreslår vi matematikutvecklare en kompetensutvecklingsinsats inom förskolan/förskoleklass. 

Matematikutvecklarna rekommenderar att handlingsplanen i Diamant är kvar som den är. Ett så pass långsiktigt kvalitetsarbete som kommunen har byggt upp vill vi inte ta ansvar för att rasera. Det går lätt att rasera ett system, men det tar tid att bygga upp igen. 
Som vi ser det kompletterar det bedömningsstödet, som från hösten 2016 är obligatoriskt i årskurs 1. På hösten i åk 1 kan man göra AG1 muntligt om det gynnar eleven. IKT-ansvarig tittar också på om den kan göras digitalt. 

Kommande läsår får vi alla ställa oss frågor och diskutera vad som i så fall ska tas bort och varför. Vad är minst relevant att följa upp i respektive årskurs?