Förslag på obligatorisk kartläggning i förskoleklass fr.o.m. 2018

På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik - är ett nytt förslag, på regeringens uppdrag. En obligatorisk kartläggning i förskoleklass skulle träda i kraft fr.o.m. 1 januari 2018. 

Det obligatoriska bedömningsstödet i årskurs 1, som trädde i kraft från 1 juli 2016 utökas, enligt förslaget, även till årskurs 2 och 3. Detta är ett led i läsa-skriva-räkna-garantin med tydlig signal till huvudmannen att ansvara för genomförande och att tidiga åtgärder sätts in, så att varje elev kan lyckas och klara kunskapskraven i årskurs 3. 

Utredningens syfte och förslag på obligatorisk kartläggning i förskoleklassen

Utredningens syfte har varit att utarbeta ett förslag till system som ser till att alla elever får det stöd eller särskilda stöd de behöver för att få förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 4 i specialskolan. 

Förslaget om en åtgärdsgaranti innebär att det ska bli obligatoriskt att göra en kartläggning av elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande på höstterminen i förskoleklassen. Enligt utredningens undersökningar gör en majoritet av huvudmännen sådana kartläggningar redan i dag. Den enkätundersökning som genomförts visar att 80 procent av de huvudmän, som besvarade enkäten, gör kartläggningar av fonologisk medvetenhet, cirka 40 procent kartlägger elevernas ordförråd och cirka 60 procent kartlägger elevernas matematiska färdigheter i förskoleklassen. Nu vill man alltså garantera en likvärdighet för alla Sveriges elever genom att införa en obligatorisk kartläggning i förskoleklass.

Utredningens förslag innebär att genomförandet av kartläggningen blir ett nytt obligatoriskt åtagande för huvudmännen. Personal med specialpedagogisk kompetens ska, enligt utredningens förslag, medverka i analysen av resultaten och vid planeringen och uppföljningen av de åtgärder som ska sättas in för elever som behöver stöd redan under året i förskoleklassen.

Det förskoleklassens kartläggning innefattar, enligt förslaget, är: 

• Fonologisk medvetenhet  
• Ordförråd  
• Grundläggande matematiska färdigheter

Obligatoriskt bedömningsstöd i årskurs 1-3

Enligt utredningen ska årskurs 1, 2 och 3 genomföra bedömningsstöd i: 

• Läsning • Skrivning  • Matematik

Redan från hösten 2016 trädde det obligatoriska bedömningsstödet i svenska och matematik för årskurs 1 i kraft. Då det är enskilda intervjuer tar det mycket tid, ca 40-60 minuter per elev. Utöver detta tog det tid att lägga in resultaten i Info Mentor.               Frågan är om det går att få fram lika bra information på ett mer effektivt sätt? Kan något ändras och/eller tas bort med samma kvalitet? 

Jag anser att detta borde vara kopplat till mer personalresurser, vilket inte är fallet.

Tack vare uppbackning från fritids kunde vi genomföra bedömningarna på Ulrikaskolan, där vi valde att göra dem i augusti - september. Det var ett medvetet val, för att ta reda på varje elevs förmågor i syfte att skriva relevanta mål i IUP inför utvecklingssamtalen. 

Jag ser det också som ett verktyg i kvalitetsarbetet, med ett nuläge där insatser vi gör i undervisningen på såväl klass- som elevnivå skrivs in. Arbetet är inte slut när bedömningarna är gjorda, det viktigaste är vad min analys av resultaten leder till i planering, genomförande och uppföljning av insatser som görs i och utanför klassrummet.

Nytt obligatoriskt åtagande för huvudmannen kräver förberedelser

Hoppas att kommunens ledning är ute i tid och upprättar en plan för hur denna reform ska genomföras på ett likvärdigt sätt i kommunens skolor. Vad jag vet har så inte varit fallet med det obligatoriska bedömningsstödet i årskurs 1 och den utökade undervisningstiden i matematik för årskurs 4-6!  

Källa: http://www.regeringen.se/contentassets/ea7cfc53fff7447a883faad47c059660/pa-goda-grunder--en-atgardsgaranti-for-lasning-skrivning-och-matematik-sou-201659.pdf

Ekonomisk analfabetism eller förståelse för pengars värde?

Det är inte förvånande att TV-program som Lyxfällan blivit så populära. Programmet tar upp ett verkligt och växande samhällsproblem.Många människor, framförallt unga, har tappat begreppet om pengar. De konsumerar långt över sin budget och sätter hela sin tillvaro på spel.

Detta är inget nytt fenomen, Malin Molid-Svenningsson och jag skrev om detta i vår magisteruppsats redan 2008. Sedan dess har problemet eskalerat. Därför vill jag nu uppmärksamma lärare och föräldrar om vikten av begreppsförståelse och vad vi kan göra för att eleverna ska utveckla en förståelse för pengars värde.  

Vi svenskar tycker om teknisk utveckling. Det är spännande och vi ser gärna de positiva sidorna. Samtidigt riskerar vi att missa de negativa. 

I frågan om kontanterna och vad de fyller för funktion i samhället är det dags att ta ett omtag.

En oreflekterad utfasning av kontanter kommer att få konsekvenser för många: vi riskerar att få ett uppväxande släkte av ekonomiska analfabeter.

Fler och fler barn får betalkort att handla för. En naturlig teknisk utveckling tänker kanske en del. 

Men vad vi då glömmer är att kontanter har ett viktigt pedagogiskt syfte: våra barn riskerar att inte få lära sig pengars värde.

”Är du snäll och går till affären och köper två liter mjölk?” Så har många föräldrar genom åren bett sina barn om hjälp.

Syftet är då inte bara att få hem mjölken, utan även att barnet får lära sig att hjälpa till och ta ansvar. Genom sedlarna i handen och den mjölk som erhålls får barnet i praktisk handling lära sig pengarnas värde.

På samma sätt är det i skolan. I matematikundervisningen får eleverna träna att räkna med hjälp av mynt och sedlar. Många uppgifter handlar om att saker har ett visst pris och hur mycket de då kan köpa för en viss summa.

Det är inte bara ett sätt att lära sig räknesätt, utan minst lika viktigt är att få begrepp om pengars värde. Pengarna blir verkliga – inte bara siffror.

Teknik och utveckling i all ära, men hur kan vi förvänta oss att våra barn ska kunna ta ekonomiskt ansvar om vi tar ifrån dem verktygen? Det som barn ska lära sig måste konkretiseras för att bli begripligt. Riktiga pengar, kontanter, behövs för att lära sig ekonomiskt ansvar och planering.

Om pengar i framtiden bara finns på kort kommer våra barn att få svårare att förstå pengars värde. Handla mycket eller lite - fram med kortet. Det är bara att fortsätta handla tills de i kassan säger att det saknas täckning.

Utan pengar riskerar våra barn att förlora möjligheten att lära sig planering, rimlig fördelning och att ta ansvar för sina inköp. Allt hänger på plastkortet, som antingen fungerar eller inte fungerar. Fungerar det kan man konsumera vidare.

Det finns ett skäl till att sedlar sätts upp på en tavla i programmet Lyxfällan. När pengarna syns på riktigt kan vi förstå deras storlek och relation. Det är bästa sättet att lära sig vad saker och ting faktiskt kostar. 

En pedagogisk idé är att uppmärksamma genom att samtala och arbeta konkret med pengar i undervisningen men även exponera dem klassrummet på en tavla eller liknande. Det känns särskilt aktuellt nu när det getts ut nya sedlar och mynt.  

Läslyftet - en tillgång i alla ämnen

Efter att lärarna i F-3 på Ulrikaskolan har genomfört drygt halva modulen "Att samtala om texter" framkommer i reflektioner och utvärderingar vissa genomgående aspekter i vår gemensamma läranderesa. Aspekterna kan och bör appliceras inom alla ämnen. 

Utifrån syftet som är att ge alla elever möjlighet att utveckla sitt läsande, skrivande och lärande så långt det bara är möjligt där fokus främst är på läsförståelsen framkommer:

• Vikten av att utmana, enligt Vygotskijs ”proximala utvecklingszon. Nivån kan lätt bli för låg, istället för att förenkla ska vi stötta och förklara för de som behöver.
• Spridningen inom klasserna ger dynamik och är positiv för lärandet - inte ett hinder.
• Ökat elevengagemang. Tydlighet i syfte (varför), tidsramar (när), val av text och fråga (vad) och förväntningar på förhållningssätt och struktur (hur) som exempelvis turordning, respekt och lyssnande på varandra inverkar på det positiva resultatet.
• Scaffolding likt en byggnadsställning, inom matematiken kallas det modellering är bra för alla elever, men kanske främst för de som behöver mer stöd. Med olika modeller som vi har fått möjlighet att genomföra lär eleverna sig strategier. Det kräver dock tid - övning ger färdighet. 

Angående hur vi arbetar mot målen 
- uppmärksamma den egna undervisningen

- reflektera över beslut i undervisningen

- tillsammans med kollegor utveckla arbetssätt och förhållningssätt

framkommer pågående lärandeprocesser bland annat i:

• Att ständigt arbeta med att utveckla förmågan i att ställa öppna frågor, vilket ökar elevers delaktighet och ger oss viktig info om elevernas tankar/förståelse. 
• Ökad medvetenhet om hur beslut påverkar elevers möjligheter till lärande. Vad och hur skulle jag/vi gjort annorlunda? Detta tas med i nästa steg om man hinner med.  
• Progressionen i årskurserna synliggörs, där vi tillsammans har utvecklat och ständigt utvecklar samsynen vad gäller arbetssätt och förhållningssätt. Tankar och förhållningssätt i och om teori och praktik är i ständig förändring, t.ex. från en skeptisk hållning utifrån teorin blev vi positivt överraskade i praktiken.