Reflektioner över höstterminen 2014

Med tid för eftertanke efter allt julfirande summeras höstens arbete.....

-      I mitt försteläraruppdrag har jag presenterat de genomförda studierna i Learning Study och auskultation i Hökerum, Blidsberg, Dalum och Timmele skolor. I Hökerum har man direkt anammat fördiagnoser och insett att det ger ett gott underlag för oss lärare vad eleverna kan och inte kan och upptäcker då också vilka kritiska aspekter som finns. Dessutom används de som ett formativt verktyg. Jag har, med kollegor på Ulrikaskolan, påbörjat en Learning Study.

                                                                                              

Som matematikhandledare i Matematiklyftet har jag tagit del och lärt mig av många intressanta beskrivningar om hur undervisningen förändrats även i andra ämnen. Utvärderingen visar på ökad medvetenhet i vad förmågorna innefattar och om hur elevers lärande påverkas genom ledarskap och lektionsstruktur: 
"Jag tänker mer på vad jag säger och hur jag säger." 
"Genom att sätta upp tydliga mål för eleverna i alla lektioner och att sammanfatta i slutet av lektioner/arbetsområden för att se om målen har nåtts." 

I mitt uppdrag som matematikutvecklare ställer jag mig frågan: 
Hur ska vi höja elevers resultat i grundläggande tabeller?
Vad motiverar elever att lära sig multiplikationstabellerna? 
Bakgrunden är en dyster nulägesanalys av Diamantdiagnoserna. I de grundläggande huvudräkningsuppgifterna (AG6) klarar endast var fjärde elev i årskurs 4 godkänt resultat, d.v.s minst 30 uppgifter på 3 minuter hösten 2014. Detta är i jämförelse med tidigare år en rejäl försämring och tyvärr ger det även negativa effekter i generaliserad multiplikation och division samt i algoritmer. 

När jag gick i skolan på 60-talet lärde vi oss multiplikationstabellen som ett rinnande vatten redan på lågstadiet. Jag kommer ihåg att vi ibland övade med leken "Burr". I min värld möter jag elever som redan i årskurs 1 är intresserade och vill lära sig multiplikation. I årskurs 2 tycker samtliga elever att det är kul med multiplikation. 
Hur tar vi vara på det här intresset? 
Ges eleverna möjlighet att ha som mål i sina IUP att kunna vissa tabeller? 
Vilka erfarenheter har du? 
Vad har du för tankar och idéer?

Ett tips inför nya året är länkarna nedan: 
http://www.ur.se/Produkter/181909-UR-Samtiden-Inspirerande-matematik-Att-lara-sig-matte-med-huvudrakning 
http://www.ur.se/Produkter/181901-UR-Samtiden-Inspirerande-matematik-Bedoma-kunskaper-med-diagnosverktyget-Diamant

Jag önskar alla ett riktigt Gott Nytt och inspirerande 2015!

Hur ska Learning Study och auskultation spridas och bli ett ett levande verktyg?

Hur ska Learning Study och auskultation spridas och bli ett levande verktyg?

Förväntningar om att Learning Study utvecklar undervisningen och bidrar till såväl elevernas som lärares lärande är uttalad från verksamhetschefer, då det i många kommuner är ett inarbetat verktyg. 
På många skolor i landet används det regelbundet. Är det en styrning från ledarhåll som krävs? 
Att ge organisatoriska förutsättningar är en viktig aspekt: "Som skolledare bör man förstå att lärare som deltar i en Learning Study är en investering för framtiden". (http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.178252!/Menu/article/attachment/4b.NT-inspiration.pdf).

Learning study höjer blicken från undervisningsmetoderna till själva innehållet i undervisningen. Arbetssättet är organiserat så att flera lärare tillsammans utvecklar sin undervisning, vilket förstärker det kollegiala samtalet om undervisning – själva kärnan i läraryrket. Se gärna filmen från Sjöstadsskolan på http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/ideer-och-inspiration/learning-study-hjalper-larare-undervisa-effektivare-1.174942.

Ett annat sätt är en systematisk auskultation med ett bestämt innehållsfokus som man efteråt samtalar om och med detta som utgångspunkt förbättrar och förfinar planeringen av en andra lektion. Detta styrks i Matematiklyftet där det genomgående uttrycks att det är önskvärt att lärare auskulterar hos varandra. Detta har tyvärr inte varit praktiskt möjligt, enligt lärarna som jag har handlett. Samtidigt har lärare uttryckt önskemål om att ges möjlighet till det. På Montessoriskolan lyckades de dock auskultera hos varandra, vilket gav en ökad medvetenhet.
I Matematiklyftets uppmärksammas begrepp som används inom Learning Study - särskilt i modulen om Algebra - men så är Matematiklyftet också baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. 

En grupp lärare på Ulrikaskolan planerar en Learning Study i likhetstecknets betydelse, en insats som vi hoppas ska utveckla elevers förmåga i att automatisera additions- och subtraktionstabellerna. 


I syfte att skapa intresse har jag presenterat den Learning Study om bråk, som jag genomförde tillsammans med några kollegor, för lärare i Timmele, Dalum och Blidsberg. 
Detta har jag även gjort för lärargruppen F-3 i Hökerum inom Matematiklyftet i samband med del 7 och 8 som behandlade bråk. 
Fantastiskt roligt att lärarna där direkt tog tillvara vissa delar av Learning Study. De genomförde förtester som ett nuläge för att ta reda på elevernas förkunskaper. Detta blev utgångspunkten för planering och genomförande av flera varierande lektioner med en ökad progression. Slutligen gjordes eftertest, några ska genomföra det i januari. För att verkligen synliggöra lärandet visas förtest och eftertest för eleverna, därmed en insats i formativ bedömning. 
"Det har varit mycket intressant att genomföra fördiagnoser innan ett arbetsområde i Fsk. Jag var inte helt säker på om det skulle gå med så små barn, men det gick ju strålande! Så spännande!"
Det är så viktigt att ha de här kollegiala mötena, där lärarna delger varandra såväl i teori och planering som i lektionserfarenheter med dokumentation på elevernas lärande. Uthållighet och kontinuitet i matematikdidaktiska kollegiala möten är det som vi i Sverige måste se till att ha om vi ska lyckas att höja elevers måluppfyllelse. Det finns en anledning till att asiatiska länder som exempelvis Japan och Hongkong men även Finland lyckas i internationella studier och det är just uthålligheten i att vilja skapa de bästa lektionerna. 
Att som lärare ha höga förväntningar på alla elever är också viktigt! 

Matematik - ett språk

Matematiken är i allra högsta grad ett språk, enligt Johnsen Hǿines (2006). Vygotskij (1934/1999) betonar språkets betydelse för allt lärande och ser språk och tanke som dialektiskt utvecklande. Genom språket synliggör vi tanken och skapar nya verkligheter. Språk i tal, skrift, tänkande och lärande hör samman med varandra.
Från antiken finns en tradition som vi fortfarande ser spår av och det är hur människan tillägnar sig kunskap. Aristoteles (Kroksmark, 2003) uttryckte, att kunskap tillägnas utifrån individens sinnesintryck och som bearbetas av individens abstrakta tänkande. Platon däremot menade att kunskap tillägnas genom idévärlden. I vår tolkning för vår studies vidkommande innebär Aristoteles kunskapssyn att en situation i elevernas verklighet kopplas till ett matematiskt begrepp medan Platons syn på kunskap medför att först definieras ett matematiskt begrepp, som eleverna sedan får utforska och tillämpa. En variation av dessa sätt uttrycker Skolverket (2007) att matematikundervisningen måste ha och jämför med läs- och skrivundervisningen. Denna ståndpunkt delas av Ljungblad (2001) som menar att det förhållningssätt med en variation mellan helhet-del (analys) respektive del-helhet (syntes), som kännetecknar läs- och skrivutvecklingen, även bör gälla i matematikundervisningen, Eleverna måste bli medvetna om helheten för att kunna se delarna. Att elever får tillämpa kunskaper i olika sammanhang och situationer är viktigt för att automatisera kunskaperna. Elevernas möjligheter att kunna se helheten förutsätter, som Löwing (2004) betonar, att läraren tydliggör syftet och målet med arbetet. (Ovanstående text är ett utdrag från magisteruppsatsen "Matematik - en svartvit skiss eller ett färgstarkt konstverk, 2007, av Malin Molid Svenningsson och Solveig Carlsson)

Förra måndagen delade jag ut begreppskort till alla klasser på Ulrikaskolan och Hössna skola kommer att få sina i veckan. Begreppsförmågan är tydliggjord i Lgr 11 och fundamental i alla ämnen. Vad många överraskas av är att det är så många begrepp inom matematiken som vi måste undervisa om och låta eleverna få möjlighet att uttrycka och visa. För årskurs 1-3 är det sammanlagt 104 begrepp och i 4-6 120 begrepp!
Hur ska vi då arbeta med begreppskorten? Jag anser att vi måste uppmärksamma begreppen i ett naturligt sammanhang. När vi exempelvis arbetar med geometri tas begreppskorten inom geometri upp som "Veckans matematikbegrepp". Läraren åskådliggör i teori och praktik vad begreppen står för och tydliggör för eleverna att de i slutet av veckan ska kunna förklara vad begreppen innebär.

Att dela upp korten rättvist mellan årskurserna är jag skeptisk till. Jag tror nämligen på ett mer processorienterat förhållningssätt där eleverna behöver repetera och fördjupa sin begreppsförmåga. Det är vanskligt att tro att ett begrepp är befästa som, enligt en plan, visar att årskurs 1 ska ha gått igenom. Exempelvis är likhetstecknet ett grundläggande begrepp som varje årskurs måste uppmärksamma och fördjupa.

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare årskurs 1-7 vid Handskerydsskolan i Nässjö, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. http://www.ur.se/Produkter/181904-UR-Samtiden-Inspirerande-matematik-Resonera-och-kommunicera-i-matte

Första året som förstelärare: Plan - genomförande - resultat - reflektion 2013-2014

Projekten med Learning Study och auskultationer

har sammanfattningsvis inneburit:

• ett lärorikt men intensivt år i kollegiala möten
•       studierna har bekräftat betydelsen av ett tydligt ledarskap i klassrummet
•       studierna har påvisat positiv effekt av tydlig lektionsstruktur med mål och förväntningar
• systematikens positiva effekt i studierna
• nya didaktiska frågor har väckts
• ökad medvetenhet men också ett ökat kritiskt  tänkande över egna lärarrollen 
• svårighet att hitta mötestider

Frågor jag ställer mig är:

• Hur kommuniceras syftet och vinsterna med klassrumsbesök?
• Vad hindrar lärare från att auskultera och utbyta noteringar med varandra och vad har man för kreativa lösningar?
• Vad skulle jag gjort annorlunda?
• Har kollegor inspirerats?

Tankar inför nästa läsår:

• Kanske en Learning Study inom läsförståelse – viktigt i alla ämnen? 
• Kanske en Learning Study i förskoleklass angående additionsstrategier?
• Hur lever Matematiklyftets moduler med bra material vidare?
• Hur arbetar vi med begreppsförmågan i matematik i de olika årskurserna?

Förberedelse och presentation av projekt läsåret 2013-2014

    För ett år sedan, i september 2013, hade jag en presentation i syfte att väcka intresse hos kollegor för projekten Learning Study och auskultationer med bakgrund av följande aspekter:  

      - Learning Study som vilar på vetenskaplig grund
      - Gynnar främst elever i svårigheter
      - Kollegialt lärande för elevers måluppfyllelse                               
      - Systematiskt kvalitetsarbete i en cykel
      - Learning Study och auskultation går hand i hand med det vi redan gör
      - Allas delaktighet bidrar till skolutveckling  

Syfte: 

•Att öka medvetenheten om undervisning och elevers lärande

Mål:

•Att genom utvecklande av kollegialt arbete synliggöra undervisningssituationer

•Att utveckla elevernas lärande med fokus på förmågorna - även de sociala förmågorna.

Målgrupp:

För allas delaktighet och helhetstänkande i skolutveckling erbjuds alla pedagoger att delta.

Genomförande:

Learning Study

- Hur kan man på bästa sätt undervisa om något som för eleverna är svårt?

- Vad är det i undervisningen som gör skillnad om elever lär eller inte?

- Vad innebär det att kunna det som vi vill att eleverna ska lära sig?

Auskultation

- Tillsammans bestäms vad som ska observeras /synliggöras. 

- Påföljande samtal om vad som noterats. Revidering av lektion.                                                      

- Ytterligare en auskultation görs. Skillnader? Slutsatser? Vidare frågor?

- Auskultation med uppföljande samtal