Matematiken i skönlitteraturen skapar sammanhang, lust och glädje
Mitt uppdrag som handledare i Matematiklyftet har inneburit många intressanta "resor" där vi lär av varandra. Utvärderingar visar bland annat på tydligare ledarskap och lektionsstruktur, ökad medvetenhet om förmågorna och en större variation av undervisningen. Eleverna visar lust, intresse, ökad uthållighet och kommunikation.
Att förändra undervisningen och ge eleverna ökade möjligheter att sätta ord på begrepp, strategier, uttrycksformer, representationer och beräkningar är av stor vikt. Taflin (2007) poängterar att ett matematiskt begrepp/innehåll har olika perspektiv och när eleverna ges tillfälle att tillämpa begrepp i olika sammanhang ökar möjligheterna till djupare förståelse. Jag har hört flera lärare beskriva att när man förklarar för någon annan stärks även tilltron till egna tänkandet och förmågan. Detta styrks genom Comenius citat "Den som lär andra, lär sig själv", redan 1657.
Trageton visade redan 2003 att elever framgångsrikt lärde sig läsa genom att skriva på datorn och 2014 kom en reviderad upplaga av boken "Att skriva sig till läsning". Den tar sin utgångspunkt i Lgr 11 med nya kapitel om förskolan och årskurs 3-6, samt den senaste läs-och skrivforskningen i de teoretiska kapitlen. Ann-Marie Körling associerar det till "att tala sig till matematik" och funderar över hur skönlitteratur kan kopplas till matematiken.
I förskoleklasserna arbetar man ofta så. Genom att utgå från Pettson och Findus, har Ulrikaskolans förskoleklasser integrerat matematiken på olika sätt.
Utifrån Astrid Lindgrens verk och Gunilla Bergströms böcker om Alfons Åberg har även jag, utifrån de fem förmågorna och det centrala innehållet, vävt in uppgifter och problem.
En annan utgångspunkt kan vara att, som i Hökerums förskoleklass, uppmärksamma talen 1-10 och hur dessa kan delas upp genom olika sagor: Den fula ankungen (ankungar), Kejsarens nya kläder (klädesplagg), Flickan med svavelstickorna (tändstickor), Tennsoldaten (tennsoldater), Hans & Greta (pepparkakor), Törnrosa (rosor), Snövit (dvärgar), Pippi Långstrump (prickar på Lilla Gubben), Emil i Lönneberga (trägubbar), Madicken (ärtor i näsan). Detta skapar sammanhang, lust och glädje!
Några matematiska problem ur boken "Rika matematiska problem" av Hagland, Hedrén och Taflin finns på:
https://www.liber.se/plus/E470515001.pdf
www.arnetrageton.no
http://korlingsord.se/archives/16879
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar