Insatser för att utveckla elevers metakognitiva förmåga

Självskattning över ansträngningsnivå och kännetecken på en lärande person

På en föreläsning med Simon Hjort hänvisade han till aktuell forskning inom lärande. En aspekt i lärandet är att utveckla elevernas medvetenhet kring förhållningssätt, kunskap och förmåga. Denna metakognitiva förmåga är något som också tydligt framhävs i Matematiklyftet. 
Han visade exempel på ett självskattningsschema (se nedan). Inför genomförande av detta i klassen (åk 2) kompletterade jag med att eleverna skulle beskriva på vilket sätt det stämde in med det valda alternativet. Alternativen lästes först upp gemensamt i klassen.                    
Eleverna imponerade genom att ge beskrivningar och exempel kopplat till kriteriet de hade valt. Det gav mig ett lärorikt perspektiv i hur varje elev ser på sig själv, skolan och sin ansträngningsnivå. Dokumentationen utgör ett bra underlag för samtal med varje elev. Jag tänker följa upp det och använda det inför utvecklingssamtal i augusti-september.

Självskattningsschema 

Ringa in det alternativ som bäst stämmer in på dig.

1.  .   Jag arbetar så hårt jag kan, lika hårt som när jag håller på med mina favoritaktiviteter. Jag gör alltid mitt bästa.
2.      Jag anstränger mig väldigt mycket och kämpar för att bli bättre. Det är kanske inte mitt allra bästa men inte långt ifrån det.
3.      Jag anstränger mig en hel del och ibland mer än vad som förväntas av mig. Jag tar själv ansvar för mitt arbete och planerar framåt.  
4.      Jag deltar i undervisningen och gör vad som förväntas av mig. Jag gör inte mer än vad som krävs och anstränger mig därefter. 
5.      Jag anstränger mig ibland på lektionerna, men bara när jag behöver. Jag är oftast närvarande men behöver påminnelser av läraren för att koncentrera mig på uppgifter.   
6.      Jag anstränger mig sällan på lektionerna och har svårt att koncentrera mig på uppgifter jag ska utföra.

Beskriv, gärna med exempel, på vilket sätt alternativet stämmer bäst in på dig.

Kännetecken på en lärande person

Dessutom presenterade han en fråga som kan ställas till eleverna: Vad kännetecknar en person som lär sig mycket? 

Sammanställning av elevernas svar på hur en person, som lär sig mycket, är: 

Lyssnar

Är positiv 

Övar mycket

Kämpar för att bli så bra som möjligt

Gör det bästa hen kan

Läser (varje kväll)

Förklarar saker och kommer med förslag

Är snäll mot dem som inte kan lika bra och hjälper dem

Hjälper andra 

Tar ansvar för sitt lärande (man har en viss tid, det gäller att planera)

Tar igen saker som man inte blivit färdig med

Tänker mycket

Är koncentrerad

Är smart

Försöker själv

Tänker att fel kan man lära sig av

Tänker att jag kan och klarar det här

Vill få ett fint resultat, så hen är noggrann och inte slarvar

Är respektfull mot andra

Pillar inte på grejer - det stör

Är nyfiken

Är envis

Är målmedveten (tänker dit ska jag)

Resultat och analys av lektion 2 och planering av lektion 3

Learning Studyn i likhetstecknets betydelse börjar närma sig slutet.......... 

   

Enligt tidsplanen har vi analyserat resultaten från lektion 2 och planerat för lektion 3.

Våra återkommande dyrbara 30 minuter per vecka innebar i veckan som gått en analys av
vad eleverna, som deltog i lektion 2, hade svårast med. I Learning Study-blanketten framträder tydligt resultat på såväl individuell som gruppnivå. Vågrätt framträder individuella resultat och lodrätt avläsning avslöjar vilka uppgifter som eleverna hade svårast med.

Trots att lektion 2 genomfördes på ett didaktiskt föredömligt sätt med syfte, mål och gemensamma uppgifter på Smartboard, laborativt arbete i par och återkoppling till målen där eleverna gavs tillfälle att sätta ord på lärandet, kvarstår vilka uppgifter eleverna visar störst svårigheter med. Det är precis som tidigare uppgifter med addition på ena sidan och subtraktion på andra sidan som exempelvis:  
6 + 2 = _____ - 2          1 + 2 + 5 = ____ - 1 

Inför lektion 3 ska vi än mer uppmärksamma att helheterna på var sida existerar samtidigt och att man ska kontrollera så att värdet är detsamma på båda sidorna om likhetstecknet. Likhetstecknet representerar rättvisa, som är ett begrepp som eleverna kan referera till. 

Vi ska också i lektion 3 ha med ett exempel där det gäller att ta ställning om utsagan är sann eller falsk. Som kontrastering är här exemplet falskt. Eleverna ska argumentera varför det är sant eller falskt och även ges tid att förklara för varandra två och två vad likhetstecknet betyder.
Det bli spännande att se hur utfallet blir under och efter lektion 3. Någon dag senare ges eftertestet. 

Om vi hinner sammanställa allt tills jag ska på fredagens "Professionsdag på högskolan" i Borås återstår att se, om inte annat kan jag visa resultat och erfarenheter från lektion 1 och 2. I övrigt har jag en hel del annat att presentera i min föreläsning "Utveckling av undervisning genom kollegialt lärande". 

Utveckling av undervisning och elevers lärande genom kollegialt lärande

Vad har vi för belägg för att en lektion faktiskt medfört att eleverna lärt sig det som var avsett?

Denna fråga ställde jag mig efter lektor Simon Hjorts föreläsning "Effektiv undervisning och kollegialt lärande i praktiken", som kommunens förstelärare fick ta del av. Innehållet i hans föreläsning bekräftade den inriktning jag har i mitt uppdrag som förstelärare. 

Hjort refererade till Hattie´s forskning på vilka parametrar som påverkar lärandet på ett effektivt sätt. För att göra någon märkbar skillnad bör koefficienten vara minst 0,4.     

0,8 ger effekt i lärandet dubbelt så snabbt. Det som gav det högsta värdet (i alla fall utifrån de parametrar som Hjort visade) är videoanalys/observation av lektion, vilket ger 0,88 i effekt. Detta värde stärker mitt utvecklingsområde. Dessutom känner jag som handledare i Matematiklyftet, som givetvis är grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet, igen en hel del inom det kollegiala lärandet. 

Kollegialt lärande kännetecknas av fem punkter enligt S. Hjort:

• Delad bild av progression
• Gemensamma lektionsplaneringar och examinationer
• Observera varandras undervisning
• Utvärdera elevernas lärande utifrån belägg
• Granska systematiskt - utarbeta förbättringar 

De tillvägagångssätt som finns är:

• Learning/Lesson study
• Coachning och lektionsobservationer
• Teacher Learning Communities
• Datateam

De två senare tillvägagångssätten har jag inte hört talas om, men lät spännande. 

Det som krävs för Learning/Lesson study är en fast och regelbunden tid och vilja och nyfikenhet i att utveckla undervisningen för ett optimalt lärande för eleverna. Learning/Lesson Study och lektionsobservationer tar utgångspunkt i de svårigheter som eleverna uppfattar av ett specifikt innehåll och där vi tillsammans på ett systematiskt sätt i en cykel planerar hur vi bäst undervisar om detta. Att filma eller observera och genom förtest och eftertest analysera hur effektfulla lektionerna varit för elevernas lärande är sådant som avhandlas i processen. 

För att koppla tillbaka till den inledande frågan, så får vi här belägg - inte bara lärarens känsla på vad och hur mycket eleverna lärt. Hattie uttrycker detta så kärnfullt: 

"Det anmärkningsvärda med beläggen är att de största effekterna på elevernas inlärning sker när lärarna blir de lärande i sin egen undervisning och när eleverna blir sina egna lärare" 

(Hattie: "Synligt lärande för lärare" s.33)

Vill du veta lite mer om Simon Hjorts forskning finner du den här: www.effektivundervisning.se

Mer om genomförda Learning/Lesson studies finns att ta del av på www.learningstudy.se

Resultat och analys av lektion 1

Analysen av resultatet visade att spridningen mellan lägsta och högsta resultat i aktuell elevgrupp minskat från 3 till 21 rätt på förtestet till att spridningen minskat till ett resultat mellan 15 till 21 rätt på eftertestet. Inom båda klasserna hade förmågan utvecklats från en heterogen till mer homogen variation. Medelvärdet i resultat på exakt samma uppgifter har ökat från 14,3 till 19 rätt av 21 möjliga. 

      

De elever som hade låga resultat på förtestet visade störst lärandeeffekt. Vi tolkar det som att vi hade lyckats uppmärksamma dem om flera kritiska aspekter, eftersom de gynnades mest av lektionen.

   

På uppgiftsnivå kunde vi dock självkritiskt utläsa att det fortfarande är samma uppgifter som är svårast som på förtestet. Uppgifter där det är addition på vänster sida om likhetstecknet och en lucka med subtraktion på höger sida om likhetstecknet är svårast, t.ex.6 + 2 = _____ - 2 Uppgifter där tal ska sättas in mellan symbolerna     +       =         -      är också svåra.  

Därför reviderade vi lektionens innehåll något, så att dessa aspekter uppmärksammas än mer i lektion 2, som genomförs under vecka 10. Vi hörs!