Inspirerande och lärande möten i Läslyftet

Efter att ha genomfört två delar i Läslyftets modul "Från vardagsspråk till ämnesspråk" har mycket inspirerande aktiviteter/lektioner genomförts och spridits. Att delge sina egna och ta del av andras arbeten väcker nyfikenhet och lust i en positiv spiral på samma sätt som när elevers inre motivation stärks genom att de märker och får feedback på att deras ansträngningar ger resultat.

Sammanfattningsvis har värdegrund, entreprenöriella kompetenser samt kommunikations-, resonemangs- och problemlösningsförmåga framträtt. Det framgår en progression i årskursernas lektioner men även i elevernas språkliga förmåga i att tillägna sig och använda vardags- och ämnesbegrepp med allt högre abstraktion.

Utifrån klassernas aktuella arbetsområden har man med liv och lust genomfört många uppgifter som stimulerat kommunikationsförmågan. Genomgående aspekter har varit konkretisering av ord och begrepp och multimodala uttryck.

Alltifrån ett spännande och utforskande arbete med Grodägget (Spökägget) i förskoleklass och åk 1 till hur bilder på livsmedel respektive vardagsverktyg kan sorteras, kategoriseras och motiveras men också reflektera och resonera över deras ursprung har varit aktiviteter som uppmuntrat och utvecklat multimodal språklig förmåga.
I de högre årskurserna har det varit alltifrån att lägga isärklippt sammanfattad fakta i ord och bild från Pantameras film om PET-flaskan i rätt ordning, att sammanfatta filmer med text och bild och ha Sokratiska samtal om dem, att tolka sex bilder och beskriva dem med vardags- och ämnesbegrepp och försöka finna ett gemensamt överordnat begrepp t.ex. naturkatastrof till att reflektera över färgers och symbolers ursprung och betydelse i flaggor. Att dessutom ha ett föräldra- och elevmöte med aktiviteter som att tävla i multiplikation och en station där det gällde att enas om vilka och i vilken ordning punkterna i en instruerande text i slöjd skulle ske var en uppskattad aktivitet. 

Erfarenheterna är, i mångt och mycket, att i ett sammanhang använda sig mer av öppna uppgifter, för det engagerar och främjar delaktighet, lust och ansvar. Det har gett ett positivt gensvar från eleverna, vilket kanske inte är så konstigt för det främjar även självtillit och kreativitet.  

Samtidigt har man haft ett uttalat syfte och tydliga ramar. Förväntningar om hur man beter sig eller att upprätta gruppregler tillsammans med eleverna är något som utvecklar gruppsamtalen så att alla tar ansvar och bidrar. Elevernas aktivering och stöttning av varandra i samtalen har därmed varit bra. 

Vi lärare har fått ökad insikt i att vi tar mycket förgivet, att eleverna förstår vissa begrepp. Därför har vi också utvecklat strategier i att ta reda på elevernas förkunskaper om begrepp men också olika sätt att uppmärksamma eleverna på ords innebörd och på strategier i hur man kan dra slutsatser om betydelsen och hur man kan ta reda på det. 
  
Med ett enda nyckelord från var och en av lärarna i åk 1-3 sammanfattades del 2: 
Lustfyllt, nyfikenhet, engagemang, samarbete, kreativitet, motivera, gemenskap, strukturera, inspirerar, intresse och utforska. 

Jag ser med stor tillförsikt fram emot fortsatta studier och lärande möten! 

Kritiska frågor om skolans digitalisering

Digitaliseringen av skolan inte är någon quick fix och det inte finns några färdiga lösningar, menar Neil Selwyn, professor vid Monash University i Melbourne.  

Selwyn har, i en forskargrupp, sedan början av 1990-talet analyserat hur IT och digitala medier används i skolan. I somras deltog han på en konferens om skolans digitalisering som finns att läsa mer om på omvarld.blogg.skolverket.se. Han menar att skolans digitalisering behöver diskuteras ur ett kritiskt perspektiv, men det handlar inte om att vara för eller emot it och digitala  medier.

Neil Selwyn lyfter fram tio kritiska punkter som behöver belysas och diskuteras:

1. Vad menar vi egentligen när vi pratar om IT i skolan och digitalisering?

2. Hur mycket av IT i skolan handlar egentligen om lärande utifrån ett syfte? Det finns inte mycket som pekar på att elevernas lärande underlättas av tekniken, menar Selwyn. Det gäller att ställa sig frågan: I vilken grad handlar det om att eleverna lär sig något av någon utifrån ett övergripande syfte?

3. Digital teknik sägs ofta lösa problem. Vem/vilka har definierat problemen − är tekniken lösningen?

4. Förändras skolan av digital teknik eller förändrar skolan sin digitala teknik?  IT och digitala medier ses ofta som viktiga verktyg som möjliggör olika typer av förändringar i skolan. Men så enkelt är det inte. Någon enhetlig effekt om man exempelvis ger elever varsin ipad ses inte, menar Neil Selwyn.

5. Digitala tekniken är ofta förenat med ett svagt ledarskap. Ledarskapets betydelse tas sällan upp av forskningen, men det är faktiskt nyckeln till att åstadkomma något, betonar Selwyn.

6. Digitala tekniken drivs av ökande kommersiella intressen. Det ökade inflytandet av kommersiella intressen har relevanta implikationer för skolan.

7. Företag som levererar produkter och tjänster vill dra nytta av elevernas användardata i sin verksamhet. Vill vi det?

8. Digital teknik gör inte lärares arbete lättare, snarare innebär det ett svårare arbete 

9. Teknikutvecklingen ändrar förutsättningarna för hur utbildning kan bedrivas. Diskussion kring värdet av it och digitala medier i undervisning och utbildning. Vad ska förverkligas? Varför?

10. It och digitala medier är inte avgörande för att skolans verksamhet ska fungera. Det kan den göra ändå. Frågan är då - vad är avgörande?

Det gäller alltså att diskutera hur skolan hanterar och förhåller sig till den digitala samhällsutvecklingen. Vad görs idag? Vad kan göras annorlunda? Varför?

http://omvarld.blogg.skolverket.se/2017/06/28/tio-kritiska-fragor-om-skolans-digitalisering/

Inför uppstart av Läslyftsmodulen "Från vardagsspråk till ämnesspråk"

Efter introduktion startar Ulrikaskolans lärare i årskurs 1-3 och 4-6 snart upp Läslyftets modul "Från vardagsspråk till ämnesspråk". Jag ser fram emot ett läsår där jag kan stötta och engagera kollegor, men kanske främst att vi lär och tillsammans utvecklar undervisningen. Detta läsår genomförs kompetensutvecklingen i lugnare takt, så jag har goda förhoppningar om att lärarna i någon del tar sig tid att utveckla någon lektion i s.k. Lesson Study.

Enligt Vygotskij utvecklas vardagsspråkets begrepp muntligt i de vardagliga sammanhang som barnet ingår i, genom att titta, smaka, känna, fråga och prata sig fram tillsammans med andra. 
Skolspråkets begrepp och den kontext de hör hemma i grundas på vetenskapliga begrepp som sedan anpassats till undervisningen i olika årskurser. I. Lindberg menar att skolspråket är baserat på skriftspråk och kännetecknas av abstraktion, generalisering, kategorisering, argumentation och reflektion. Det är också mer distanserat än vardagsspråket. 

Skolspråket är egentligen flera språk. Även om det i alla ämnen finns gemensamma drag, så är det olika genrer och texter med olika hög abstraktion. 
Enligt A. Edlings avhandling som grundas på en undersökning av abstraktionsgraden hos ord i läromedelstexter i olika ämnen i årskurs 5 och 8 samt gymnasiets årskurs 2 visade sig svenskämnets texter vara minst abstrakta medan NO-ämnenas texter visade sig ha högst andel abstrakta begrepp. 

Hur ska eleverna utveckla förmåga från vardagsspråk till ett skolspråk och ämnesbegrepp?

Jag tycker Gibbons exempel på en läroprocess inom naturvetenskap, där elever i tidiga skolår lär sig begreppet magnetism är bra. Här beskrivs de fyra stegen: 
1. Eleverna satt i grupper med olika uppgifter och experimenterade sig fram till kunskap om magnetism. Genom sitt vardagsspråk förde de ett utforskande samtal i grupperna, så att de förstod innebörden på ett konkret och vardagligt sätt. Eleverna hade också tillfälle att delge varandra om det de redan kunde om liknande frågor.
"Titta, den gör så att dom rör sig. Dom där fastnade inte." 
2. Läraren följde upp grupparbetet och introducerade samtidigt de veteskapliga begrepp som eleverna behövde för att kunna beskriva och förklara experimentet med ämnesspråk när de sedan skulle redovisa uppgiften muntligt inför hela klassen.
"Vi prövade med en nål, lite järnfilspån och en plastbit. Magneten attraherade inte nålen." 
3. Efter redovisningen fick eleverna skriva i sina loggböcker vad de hade lärt sig. 
4. Loggboksanteckningarna var sedan ett stöd när de, med en uttryckt förväntan från läraren att använda de vetenskapliga begreppen, skulle skriva en rapport om experimentet.
"Vårt experiment visade att magneter attraherar vissa metaller." 

I det första exemplet talar eleverna om den och dom för att i nästa steg ersätta vardagsspråkets den till det vetenskapliga begreppet magnet.
I nästa steg byggs förmågan vidare med begreppet attraherade istället för fastnade och i det tredje visade eleverna förmåga i att uttrycka processen mer abstrakt och generellt: magneter attraherar vissa metaller.

Stegvis och med stöttning från läraren utvecklade eleverna förmågan från vardagsspråk till ämnesspråk. 


Källa: Greppa språket, Skolverket, 2015.

Reflektioner över arbete på lovskola för åk 7-9

 Efter en berikande erfarenhet av arbete på lovskola, som anordnats för elever i årskurs 7 - 9 i påskveckan har jag en hel del reflektioner. Det var väldigt lärorikt och inspirerande att i positivt möte med andra lärare skapa relationer med ungdomar, där jag bidrog med stöd och hjälp.

·   Jag fick bekräftat att de grundläggande färdigheterna och förmågorna inom matematiken bör befästas i de tidiga årskurserna och att detta bör tydliggöras för kollegor, elever och vårdnadshavare.

 

     Lärorika erfarenheter av det matematiska innehållet

·    De matematiska områdena som elever hade svårigheter i var Taluppfattning: bråk – decimaltal och samband med procent, Samband och förändring: proportionalitet som hälften-dubbelt och procent, Algebra och Geometri.

·    Brister i grundläggande förmågor visade sig, då några elever inte kunde hälften/dubbelt. Hälften av 500 var exempelvis svårt! Jag fick dra ner till häften av 5 och visa handens fem fingrar. Detta gav en Aha-upplevelse och förmåga till generalisering som hälften av 50 och 500. Denna grundläggande kunskap men också strategi är något att uppmärksamma tidigt, annars medför det svårigheter med förkortning och förlängning och mycket annat.

   

     Även beräkning med decimaltal var svårt för vissa, t.ex. 0,5 – 0,32. Man visste inte att man måste ha lika många decimaler för att kunna subtrahera. Det kändes värdefullt att kunna uppmärksamma eleverna på detta!

Att konkretisera och visa på olika problemlösningsstrategier som att exempelvis rita, tänka baklänges, känna igen utifrån ett enklare problem, utesluta systematiskt och resonera sig fram till vad som är rimligt i flervalsuppgifter var något som påvisades av mig och som främjade elevernas tilltro till att själva kunna lösa uppgifter.    

·    Enligt elever som jag samtalat med om vad man i åk 1-6 bör tänka på var, att kunna additions-, subtraktions- och multiplikationstabellerna. Att kunna hälften och dubbelt är också viktig kunskap, uttryckte någon elev. Det bli svårt längre upp annars! 

     

     För att undvika att elever ska behöva gå på lovskola framöver behöver vi lyckas med att befästa de grundläggande tabellerna, tiokompisar, dubbelt-hälften och referera till deras tillägnade kunskaper och påvisa generaliseringar och samband i årskurs 1-3 och sedan bygga på i årskurs 4-6. Om elever kan i andra länder, kan väl elever i Sverige också lära sig de grundläggande tabellerna.

     Glad Påsk!

     

     

Seminarium på högskolan om bedömning i matematik

För andra året i rad var jag ombedd att hålla ett seminarium om "Bedömning i matematik" för studenter som går sista terminen på lärarutbildningen i Borås. Föreläsningen var baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Programmet bestod i:

1. Presentation av bedömning baserad på teori och praktik, med särskilt fokus på det obligatoriska bedömningsstödet i åk 1.
2. Studenterna analyserade avidentifierade elevexempel, i par sedan i grupp. Grupperna presenterade sina analyser och förslag på vidare undervisning.
3. Presentation av hur lektion 1 gått till i en Learning Study och jämförande av förtest- och eftertestresultat. Vilken effekt hade lektionen haft? 
4. Exempel på skriftliga omdömen
    

Presentation av bedömning 

• Arbetskontrakt och klassrumspolicy - grunden för lärandet
• Ett formativt förhållningssätt med bl.a. Dylan Wiliams fem nyckelstrategier. 
• De fem förmågorna kopplade till uppgifter i algebra och en Learning Study i likhetstecknet. 
• Det muntliga obligatoriska bedömningsstödet i åk 1, främst med fokus på behoven av att utveckla förmåga i hälften och dubbelt.

Studenternas analys, återkoppling och planering

• Att ge återkoppling på styrkor och utvecklingsområden med kritiska aspekter, och ge förslag på vad nästa steg är individuellt samt i grupper göra lektionsplanering i hälften och dubbelt.
• Grupperna presenterade sina analyser och förslag på vidare utmaningar.

Learning Study - en insats i att utveckla elevernas förmåga i hälften och dubbelt

• I ett sista steg visade jag den första Learning Studylektionen som genomförts, där vi jämförde förtest och eftertestresultaten. Det visade på en tydlig utveckling! Medelvärdet hade höjts från 11,9 till 17,2. De elever som legat lägst på förtestet hade gjort den största progressionen, t.ex. från 6 till 17 och 8 till 19 rätt av 20 möjliga poäng. 
• Vi tittade också på hur eleverna klarat progressionen i vårterminens muntliga uppgifter i det obligatoriska bedömningsstödet. Insatsen hade gett effekt även här. 13 elever på hög nivå och 11 på mellannivå.

   Slutligen visade jag exempel på skriftliga omdömen och lite tid för frågor   

Familjematematik engagerar och sprider matematikglädje!

Efter att ha genomfört den kluriga Kängurumatematiken föregående vecka var det i onsdags dags för Familjematematik, som jag varje år anordnar med min klass. I år var det 1B och Björkens förskoleklass som hade Familjematematik i form av Drop in kl.14.00 - 16.30. 

I NCM-rapporten Hög tid för matematik beskrivs vikten av föräldrars engagemang i sina barns matematikutbildning. Där ges även förslag på satsningar som bör göras. Boken Familjematematik – Hemmet och skolan i samverkan ger exempel på hur samverkan kan genomföras. De flesta matteproblemen är tagna därifrån, några kommer från Navet.

Syftet är att väcka nyfikenhet och sprida kunskap om dagens matteundervisning, en insats i att engagera föräldrarna i den glädje och nytta matematiken ger. Olika entreprenöriella kompetenser främjas, t.ex. kreativitet, mod, samarbete och kommunikation. Likaså uthållighet främjas då olika problem ska lösas tillsammans.  

Det blev en mycket lyckad eftermiddag med många besökare i alla åldrar - från små barn, våra elever och deras föräldrar till mor- och farföräldrar, som i olika grupper löste matematiska problem, spelade spel och hade lustfylld färdighetsträning. Dessutom åts det våfflor med sylt och grädde, vilket förhöjde det hela!

Visst uppnåddes syftet, då resultatet blev stolta elever och föräldrar som fick positiva upplevelser av matematiken! Belägg för detta visar några kännetecknande citat:

"Min pappa tyckte det var jättekul!"

"Mormor och morfar tyckte det var klurigt och roligt."

"Mamma var imponerad, hon förstod inte hur jag kunde veta vilket tal hon tänkte på!"

"Jag kan inte släppa detta, jag får fortsätta hemma tills jag har löst det."

Hög tid att anmäla till Kängurutävlingen

                 

                              

Kängurun - Matematikens Hopp är en internationell matematiktävling med inriktning på alla elever, det är alltså inte en elittävling. Ca 6 miljoner elever i 40 länder deltar. Kängurun - Matematikens hopp genomförs av NCM, Nationellt Centrum för Matematikutbildning.

Syftet med Kängurumatten är att stimulera intresset för matematik genom bra problem som är tänkta att väcka nyfikenhet och lust att lära matematik. 
I de yngre åren skickas inga elevresultat in, så där behöver man inte alls fokusera på tävling. Ett sätt att anordna i förskoleklass är att de får samarbeta i par. Den 12 mars är senaste datum att anmäla. Tävlingen, som i år går av stapeln den 16 mars, är en möjlighet att uppmärksamma matematikämnet. Men tävlingsdelen är endast en del av helheten. 

För närvarande finns klasserna: 

Milou för förskoleklass till åk 2
Ecolier för åk 3 - 4Benjamin för åk 5 - 7Cadet för åk 8 - 9, gymnasiets kurs 1Junior för gymnasiets kurs 2 – 3Student för gymnasiets kurs 4 – 5 

Nationellt centrum för matematik som ingår i Göteborgs universitet har mycket att erbjuda för alla skolverksamheter. Dels intressanta artiklar för egen del, dels mycket material att använda med eleverna.

För förskola och förskoleklass finns:

• praktiknära exempel på arbete med matematik i förskola/förskoleklass

• stöd för samarbetet mellan förskola/förskoleklass och hemmen

• information om aktuell matematikdidaktisk litteratur och artiklar

• "Strävorna" dels som inspiration och stöd för undervisningen och dels som kompetensutveckling.

• "Månadens problem" med tre problem av olika svårighetsgrad för olika åldrar är också något att inspireras av. 

• "Uppslaget" i Nämnaren består alltid av en praktisk lektionsidé med aktiviteter att använda i undervisningen. 

• "Kängurun" med avsikt att stimulera intresset för matematik genom bra problem för alla åldrar, från förskoleklass ända upp till sista kursen på gymnasiet. En problembank bestående av tidigare års problem med lösningar och kommentarer för undervisningen finns att ladda ner.

För grundskolan och gymnasiet finns: 

"Familjematematik – Hemmet och skolan i samverkan" ger exempel på hur samverkan kan genomföras för att föräldrar ska få en positiv bild av matematik.

http://ncm.gu.se/

http://formular.ncm.gu.se/kanguruanmalan/

Lycka till!

Infriade förväntningar och kännetecken på kollegialt lärande i Läslyftet

På Ulrikaskolan har en utvärdering gjorts efter att ha arbetat med modulen "Samtal om text". I F-3, där jag fungerar som handledare, har utvärderingen återkopplats till deltagarnas uttryckta förväntningar i introduktionen av modulen. 

Dessutom fick deltagarna värdera kännetecken på kollegialt lärande, enligt Simon Hjorts definition i fem kriterier. Utifrån värdering av de fem kriterierna ingick att värdera och identifiera vilken aspekt som bör utvecklas och ge förslag på hur. På samtliga delar var det en skala från 1-5, från inte alls till i mycket hög grad. I kortfattad form med medelvärde och något kännetecknande citat redovisas resultaten här. 

Hur har era förväntningar infriats? 

Att bli inspirerad och utmanas med nya perspektiv i ett kollegialt lärande. M: 4,5
 ”Som vår käre Vygotskij säger: Kommunikation mellan individer är grunden till lärande.” 

Att utveckla gemenskaplig kommunikation i klassrummet. M:4,5
 ”Genom att använda Sokratiska samtal och läsloggar.”

Att utveckla förmågan att ställa öppna frågor. M:4,3
  ”Fler öppna frågor, som ger mig info om elevernas tankar, som i sin tur ger grund för vidare undervisning och utmaningar. Vad, Hur, Varför, När, Vem/vilka är i huvudet som stöd för inledning på frågor. Uppsatt i klassen som stöd för att även eleverna ska lära sig.”

Att jämföra bilder/text med nyckelord och meningar. M: 4,1

   ”Utgå från utvalda ord, begrepp, meningar och bilder – fundera på vad texten handlar om.”

Att lära sig olika modeller som inspirerar till läsglädje och ökad läsförståelse. 

     M: 4,8
   ”Alla har varit bra, några har blivit favoriter.”

Att väva in Läsfixarna! M: 3,5
   ”Bra med något eleverna är bekanta med. Vi har vävt in det delvis när vi provat några lektioner i kursen.” ”Det har passat bättre i vissa modeller och lektioner”

Att delge lyckade och mindre lyckade lektioner. M:4,8
     "Alla på F-3 är härliga människor som delger både lyckade och mindre lyckade lektioner. Ingen ser det som ett personligt misslyckande.”

Att bli bättre på uppföljning. M: 3,8
    ”Vi har valt ett långt lektionspass, så vi känner att vi hinner följa och utvärdera. Ibland kan det vara tidsbrist som gör att vi inte hinner allt man tänkt sig.”

Att utveckla undervisningen systematiskt, (t.ex. Learning/Lesson Study) M: 3,9
   ”Att vara självkritisk och våga testa nya former + hålla kvar det som är bra samt ha pedagogiska samtal för tillsammans ser vi mer – är klokare.”

Ditt personliga mål. M: 4,3

    ”..målet att inspireras av ny forskning och nya modeller har till stor del infriats. Hade gärna haft mer tid att jobba och utveckla det mer.” 

 I vilken mån har det varit ett kollegialt lärande (enl.Hjorts definition)?

a. Delad bild av progression M: 4,7

b. Gemensamma lektionsplaneringar och examinationer/redovisningar M: 4,7

c. Observera varandras undervisning M: 3,9

d. Utvärdera elevernas lärande utifrån belägg  M: 3,9

e. Granska systematiskt - utarbeta förbättringar M: 3,8

Vilken/vilka aspekt(er) anser du är det viktigaste utvecklingsområdet?

• Granska systematiskt; Våga prova, utvärdera och ändra, uppföljning av lektion
• Gemensamma lektionsplaneringar 
• Utvärdera elevernas lärande utifrån belägg och utarbeta förbättringar             

 Tankar och idéer på hur?

• Prioritera tid till gemensamma planeringar i parallellen
• Planera in vilka tider som vi kan utveckla lektioner, vad vi ska granska och att vi bestämmer det i förväg
• Planera in tid för att utvärdera lektioner. Bestämma i förväg vad man ska granska
• Man kan gemensamt bestämma en aspekt man vill utveckla och utvärdera
• Delge varandra på en kvällsAPT eller samla våra arbeten t.ex. rymden,
• Exempelvis som vi har en Learning Studygrupp i matematik så kan det väl fungera runt ett område i svenska
• Att vi pedagoger berättar och lyssnar på varandra. Jag har svårt att se vad som skulle kunna bli bättre i dagsläget
• T.ex. auskultation, Learning Study, gemensamma lektionsplaneringar
• O, alla delar är viktiga. Dock tycker jag de kollegiala diskussionerna är det som är viktigast. Det är de som ger oss bilden av progessionen, lyfter våra planeringar, lyfter och utvecklar våra observationer och leder till utarbetande av förbättringar i vårt arbete
• Genom Learning study eller lesson study, som tar mindre tid. Ett annat exempel är ur Simon Hjorts bok med mycket bra konkreta tips, bl.a. Nottinghams sju steg i formativ bedömning.

 

Motiverande insatser på jullovet ger positiva effekter i både läsning och matematik

Inför jullovet hade jag en diskussion med kollegor om vi lärare kunde stimulera läsintresset och hålla uppe läsintresset och läsförmågan. Istället för att vara rädd för föräldrakritik och backa på vår lärarprofessionalitet bör vi hitta smarta, lustfyllda utmaningar utan pekpinnar. Av erfarenhet vet vi nämligen att elever ofta backar i sin läsutveckling under loven.  

Jag menar att vi måste se till vårt kompenserande uppdrag. Oberoende av hemmens stöd i barnens läsning, kan säkert läsintresset och läsförmågan hållas uppe under lov. Om vi utan pekpinnar skapar incitament för elevers läslust och om deras ansträngningar i läsning synliggörs ger det en positiv spiral, var mitt argument. 

Att utmaningen, som var frivillig, kunde ge en sådan effekt kunde jag dock inte drömma om. Hur gick detta till?

Inför jullovet fick eleverna ett bokmärke där varje kvadratcentimeter synliggjorde 10 minuters läsning, genom att färgläggas på ett personligt designat mönster. Ett besök på skolbiblioteket med lån av bok för att ha hemma skulle underlätta och främja läsning.

Utmaningen var att, på frivillig basis, bygga vidare på sitt mönster på bokmärket varje 10-minuterspass. Utmaningen bestod i att under lovet tillsammans komma upp i ett dygns läsning, för att få en överraskning på Tjugondag Knut. Första skoldagen var vikt för att delge varandra boktips!

Diskussion innan var med fokus på: Hur många timmar är det? Hur många minuter är det? 
Hur många kvadrater måste fyllas i genomsnitt? Är det rimligt?
Eleverna i klassen kom fram till att det innebär sex rutor är en timma och om varje elev gör det så klarar klassen av utmaningen. Det var rimligt, tyckte de!

Fröknarna är två och har samma utmaning - 24 timmars läsning! Vad innebär det? 
12 timmar var eller 10 + 14, 11 + 13 m.m. "-Oj ni behöver läsa mycket mer!"

Vilket resultat detta initiativ gav! Jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att alla elever läste så mycket. Vilken läslust de ville sprida på "Boktipset" först skoldagen! 
Vilken gemenskap detta gav! Tillsammans kan vi så mycket mer och alla bidrar till det fina resultatet. 

I dagens gemensamma beräkning med ett bra matematiskt lärande tillfälle i olika räknesätt, hälften och dubbelt, tidsomvandlingar kom eleverna upp i 74 timmar! 
Vi lärare hade inte en chans! Tillsammans hade vi läst hälften så mycket - 37 timmar.

Vad överraskningen bestod i avslöjas inte här - men jag kan säga att vi såg glädjeglitter och lusten i ögonen på eleverna. Positivt var också att det gav ringar på vattnet bland föräldrar och syskon. Likaså var det glädjande att eleverna med stolthet uttryckte att de blivit bättre på att läsa svårare ord och texter och läste med bättre flyt nu.

Två av många goda verktyg ur boken "Effektiv undervisning . meningsfullt lärande"

Simon Hjort, som lärare i flera av kommunens skolor har fått förmånen att lyssna till har tillsammans med Ambjörn Furenhed skrivit en mycket bra bok. Det är nog den mest matnyttiga bok jag har läst på länge. 

Innehållet grundar sig på omfattande internationell forskning med fokus på praktiskt relevanta aspekter för lärares undervisning med olika verktyg. Idag väljer jag ut två av många verktyg ut boken, men jag lär återkomma med andra aspekter ur denna bok.Då den är lättillgänglig och hela tiden kopplar teori och praktik, skulle den vara oerhört bra att ha som en gemensam kompetensutveckling med kollegiala möten.

Dels påvisas tre enkla strategier för djupkunskap vid läsning

• ställa frågor efter läsning. Fokusera på frågor som handlar om att jämföra, analysera, fundera över implikationer och ge exempel.
• göra tankekarta, figur eller bild efter läst text. Lär eleverna att visualisera samband och fundera över förhållanden.
• redogöra för det mest väsentliga de läst utan stöd, genom att förklara för någon annan. Lär dem att undersöka vad de inte minns eller förstår och hur man kan åtgärda det.

Dels tas det utgångspunkt i variationsteorin, som är en viktig hörnsten då man genomför Learning Study. Variationsteorin är bra att ständigt ha i bakhuvudet då betydelsen av hur ett specifikt innehåll behandlas kan utgöra skillnad i elevernas möjligheter att förstå. Man bör inte variera hur som helst - då ser eleverna "inte skogen för alla träd". 

Titta på nedanstående exempel! Det visar en skillnad på elevernas möjligheter att uppfatta hur olika skiljetecken används. För att skapa optimala möjligheter för eleverna att uppfatta när man använder punkt, frågetecken respektive utropstecken är det klart lättare i det alternativet där bara formen varieras, inte innehållet.

1. Du kom hem. Kom du hem? Kom hem!

2. Bussen är sen. Är skolan slut? Stäng dörren!

På liknande sätt är det skillnad på möjlighet att uppfatta likhetstecknets betydelse. 
Då bör likhetstecknets placering variera men talen vara samma. Dessutom är möjligheten större att lära sig även talfakta och sambanden mellan räknesätten i det alternativet.

1. 5+_=8   3+_=8    8=5+_    8=3+_   8-_=5     8-_=3
     
2. 1+_=7   2+_=8    8=3+_    7=6+_   8-1=_     5-_=3 

Slutsatsen blir att som lärare bör man ha klart för sig syftet och kommunicera det med eleverna och utifrån det variera form eller innehåll - inte båda på samma gång. Så småningom när de har förstått begreppet kan man variera både innehåll och form.