Allt hänger ihop – att se kopplingar mellan kompetensutvecklingsinsatser och omsätta dem i praktiken

Hur går pusslet ihop?

Tiden före jul kännetecknas väl av ett jäktigt och kanske stressat liv? 

Stress kan vara positiv och förbättra arbetsresultat, men negativ stress kan orsaka flera sjukdomar. För att undvika negativ stress i arbetet är det betydelsefullt att se kopplingarna mellan kompetensutvecklingsinsatser och att man ser till de positiva effekter det ger. Att se det som kvantitativa, separata delar är splittrande och kan säkert framkalla negativ stress. Istället behöver vi se en kvalitativ helhet. Givetvis kopplat med återhämtning!

Vi kan ha hög arbetsbelastning och känna hög stress, men ändå trivas mycket bra, vilket kan tyckas vara lite motsägelsefullt. Med tanke på en höst med mer än 100 % tjänstgöring p.g.a. handledaruppdraget i Läslyftet är jag benägen att skriva under på det. Läslyftet har gett mer energi än det har tagit och kopplingarna till Matematiklyftet är uppenbara. 

Att lära tillsammans med kollegor ger en massa energi!

De senaste årens kompetensutvecklingsinsatser har signalerat betydelsen av att skapa ett kollegialt lärande med ett tryggt och tillåtande klimat som bygger på kommunikation. Därutöver behöver vi lärare ständigt utveckla våra kunskaper i ämnet och dess didaktik, vara trygga och sprida engagemang i ämnet. 
För det tredje måste vi se kopplingar mellan olika delar inom ämnet men också mellan teori och praktik där de senaste årens vetenskapligt baserade rön ska tillämpas och reflekteras över. 

Jag tror den metakognitiva biten är något som vi behöver arbeta mer med - det är en nyckel till allt lärande. Om vi arbetar enligt ett formativt förhållningssätt byggt på Dylan Wiliam´s fem nyckelstrategier, som jag tidigare skrivit om och som uttrycktes tydligt i Matematiklyftet gynnar det lärandet i stort. Samma intentioner framgår i Läslyftet, om än mer outtalat. Här kommer en kort repetition: 

1. Delge och engagera eleverna i lektionsmål och mer långsiktiga mål. Vad förväntas? De entreprenöriella kompetenserna kan med fördel finnas med i lektionsmålen, anser jag. Vid slutet av lektionen bör målen återkopplas och utvärderas.

2. Skapa lärandesituationer som utvecklar och påvisar lärandet.

3. Ge feedback och feed forward som leder eleverna framåt.

4. Skapa klimat där eleverna är läranderesurser för varandra.

5. Gör eleverna ägare till sitt egna lärande (metakognition)

Kompetensutvecklingsinsatser som bygger på vetenskapligt baserat upplägg med regelbundenhet, kontinuitet, uthållighet i teori och praktik och där vi ser hur allt hänger ihop är det som ger bäst effekt hos såväl lärares som elevers lärande.

Det visar en kanadensisk studie, som jag tidigare har nämnt om i på min blogg, men vi upptäcker det även själva i en praktik. 

Att svenska elever lyckats vända den nedåtgående trenden i TIMSS och PISA-studierna kan väl också vara ett kvitto på att Matematiklyftet är en insats som gett effekt? 

Läslyftets effekter syns redan i klassrummen och kommer säkert att synas i ytterligare förbättrade resultat i svenska elevers förmåga i läsförståelse, matematik och naturvetenskap på nästa PISA och TIMSS-studie. 

Både Matematiklyftet och Läslyftet syftar till att genom utveckling av undervisningen och fortbildningskulturen öka elevers måluppfyllelse. När lärare och elever lär i en parallell process händer det något. 1+1 = 3!