Enligt en studie, av Marcus Samuelsson och Joakim Samuelsson vid Linköpings universitet, är tjejers och killars upplevelser av matematikundervisningen i skolan olika och påverkar hur väl de lyckas i matematikämnet.
Genom en statistisk analys av Skolverksdata med 6758 elever i årskurs 9 från 120 grundskolor framkommer att killar upplever att de i högre utsträckning än tjejerna har inflytande över innehållet och är mer delaktiga i undervisningen. Tjejerna upplever matematiken i skolan som svårare än vad killar gör.
Forskningsfrågan var:
Finns det några skillnader mellan killar och tjejers uppfattning om klassrumsmiljön? Vad kan dessa uppfattningar säga oss om elevernas förväntade resultat i matematik?
Killars och tjejers skilda uppfattningar om klassrumsmiljön
Samuelsson och Samuelsson undersökte killars och tjejers upplevelser av sex undervisningsfenomen:
1. Stödjande
miljö
2.
Upplevelsen
av delaktighet
3.
Kommunicerandet
av mål
4.
Grupparbete
5. Lärarledd
undervisning
6. Tydliga
förväntningar
Studien visar på skillnader i killars och tjejers
upplevelse av delaktighet och grupparbete. Killar
uppfattade att de hade mer inflytande och var mer delaktiga i beslut som togs
under matematiklektionerna än tjejer. Killar upplevde också att de arbetade mer
i grupp.
Med stöd av tidigare forskning kan killarnas upplevelser förklaras med att lärare oftare riktar sig till dem, som ett
sätt att hindra dem från att tappa fokus. Lärare uppfattar tjejer oftast som mer fokuserade på uppgifterna, därför får de mindre
uppmärksamhet. Lärarnas fokus på killar får till följd att de
kommunicerar mindre med tjejerna. Enligt Samuelsson och Samuelsson kan detta vara en förklaring till att tjejer inte
upplever sig vara involverade i undervisningen i samma utsträckning som killar. Detta kan i sig vara en förklaring till att de känner att de har mindre
inflytande i det som görs på lektionen och vilken arbetsform som
används. Sådana här könsskillnader kan även återspegla om killar och tjejer
uppfattar läraren som stödjande.
Samuelsson och Samuelsson fann också att killar upplever
matematikämnet som mer intressant än tjejer gör. Enligt forskarna kan det tolkas som att
killar i högre grad än tjejer förstått betydelsen av att behärska matematik för
att kunna arbeta inom yrken som ingenjör, arkitekt eller forskare, som
fortfarande kan uppfattas som mer manliga. Det kan också förstås som en praktik
på tvärs mot en retorik om anti-plugg-kultur bland killar.
Enligt studien får killar mer hjälp än tjejer och det kan bero på att lärarna upplever att tjejer kan fokusera bättre på innehållet och är bättre än killar på att lösa uppgifter på egen hand. Detta sin tur kan påverka känslorna för matematiken. Upplevelser av matematiken som svår kan
förstärkas av att tjejer inte ger intryck av att vara lika
engagerade som killar, beroende på att de inte är en del av kommunikationen.
Betyg i matematik och uppfattningar om klassrumsmiljön
De fann också att betygen i matematik
kunde kopplas till elevernas uppfattning av klassrumsmiljön på följande sätt:
- Tjejer påverkas positivt av stödjande gruppklimat
- Tjejer påverkas positivt av upplevd delaktighet
- Tjejer påverkas positivt av tydligt beskrivna mål
- Killar påverkas positivt av höga förväntningar
- Killar påverkas positivt av arbete i grupp
Vad gäller tjejernas upplevelser är ett stödjande
gruppklimat den viktigaste faktorn. Enligt Samuelsson och Samuelsson uppfattar tjejer att lärare bör erbjuda dem någon form av delaktighet och tydligt beskrivna mål, därför att
detta går att koppla till betyg i matematik.
Killars upplevelser av lagom höga
förväntningar gynnar deras betyg. Det finns också en relation mellan betyg i
matematik och möjligheten att påverka val av arbetsformer och innehåll för
undervisningen, menar de.
Vilka konsekvenser får detta för lärare?
Det är högst väsentligt att lärare i matematik
beaktar genusaspekter eftersom upplevelsen av inlärningsmiljö påverkar killars
och tjejers prestationer i matematik.
Effektiv matematikundervisning verkar vara
densamma oavsett kön. En klassrumsmiljö som uppfattas som
stödjande, med tydligt kommunicerade mål, delaktighet och rimliga krav, ökar
elevers prestationer i matematik.
Studien visar också hur lärare kan hjälpa killar och tjejer att uppnå högre
betyg. För att hjälpa tjejer, så måste lärarna involvera tjejer i besluten om undervisningen. För att hjälpa killar att uppnå högre betyg, måste lärarna hjälpa killar att arbeta individuellt.
Resultaten visar vikten av att lärare förstår hur olika fenomen i klassrummet påverkar killars och
tjejers prestationer. När lärare förstår varför tjejer och killar upplever
matematikundervisningen på olika sätt inser de inte bara varför eleverna
agerar som de gör i matematikklassrummet utan också hur de kan hjälpa dem.
Elevernas upplevelser kan ses som ett
filter som har en påverkan i hur de tänker och agerar i klassrummet. Om vi lärare undersöker detta filter kommer vi att kunna genomföra en mer professionell och
vetenskapligt grundad matematikundervisning.
Denna studie var intressant och jag tänker att jag bör reflektera över hur jag agerar i klassrummet och hur elevers resultat är. Vad säger det med bakgrund av studien?
Genom att dessutom låta eleverna göra självvärderingar vad gäller de olika undervisningsfenomenen kan jag genom att ändra mitt förhållningssätt i klassrummet förbättra tjejers och killars likvärdiga möjligheter att uppleva den fantastiskt sköna matematiken!
God fortsättning!
Resultaten som helhet är publicerade i artikeln http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/23265507.2015.1127770.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar